Nuet är inte nytt längre - annat var det förr

KOLUMNISTER

Sextiotalet anfaller. Auktionsfirman Bukowskis annonserar med en målning från -67 av sextiotalsmästaren Ola Billgren föreställande sextiotalsikonen Bob Dylan.

Radiomannen Klas Burling står utanför Hotell Continental och vittnar om hur det var när Beatles var här -63 och -64. Besöken har förevigats i en bok som har samma noggrannhetsgrad som om det gällde en polisutredning och Paul verkligen hade mördats (ett gammalt rykte bland de inbitna fansen). Alla som har råkat korsa en hotellobby samtidigt som beatlarna har djupintervjuats. Varje steg i Sundsta läroverksaula i Karlstad har kartlagts. Sen får någon för sig att ringa Paul. Han kommer inte ihåg någonting.

Bara att sextiotalet var toppen.

I förrgår presenterades en bok med skön 68-tendens: förmögenhetsklyftorna i Sverige är större än någonsin och de växer. Författaren framhåller USA som optimistisk förebild.

Han heter Stefan Fölster och är chefsekonom på Svenskt Näringsliv, fast enligt bokförlaget är hans främsta egenskap att vara "barnbarn till de socialdemokratiska ideologerna Alva och Gunnar Myrdal". Här är det alltså förfädersmord som står på programmet. Opponenten är sociologiprofessorn Joakim Palme. Följaktligen presenteras han som "son till Lisbeth och Olof Palme".

Nuet är inte mycket att hänga i julgranen. Det är bara intressant i förhållande till vad som har varit. Nuet känns helt enkelt inte särskilt nytt längre.

Annat var det förr.

Ute på Nordiska museet håller 68-butiken Mah-Jong modejubileum. Mah-Jong gav ungdomsrevolten sin egen chockrosa velour-look. Tjejer och mjukiskillar paraderar framför Gustav Vasa i limegrönt och neongult, i pippi-lottakjolar och piratbrallor, allt i akryl. Det är inte bara nytt, bättre upp. Det är nyare än nytt.

Det är sextiotal.

Rock"n"roll och tv-samhälle. Sexrevolution och tonårskult. Multikulti och globalisering. Individualism. Anti-auktoritärism. Ny-feminism. Entreprenörism. Behöver jag säga när alltihop satte fart?

Allt går igen, som redan gamle Strindberg sa. Men allt går inte igen. Bara sextiotalet.

Sextiotalet är som en vinylplatta med Grateful Dead som har hakat upp sig, det vägrar att lägga sig ned och dö en angenäm död. Det är som filmen "Groundhog day". Man går och lägger sig på kvällen och vaknar upp nästa morgon - och det är samma dag igen. Tidsfällan har slagit till. Sextisju, sextisju - här är du nu, en gång till.

När Olof och Lisbet Palmes son ska göra köttstuvning av Alva och Gunnar Myrdals dotterson, håller han upp Fölsters bok som heter "Jämlikheten som försvann". Sen håller han upp en annan bok som också heter "Jämlikheten som försvann".

Den är skriven på sextiotalet.

Tiden är cirkulär, säger Palme.

Carl Hamilton