Nu öppnas portarna till det nya fylleslaget

KOLUMNISTER

För tio år sedan skrev jag en bok om världssuccén Absolut Vodka. Det blev en resa uppför en flod av sprit rakt in i den svenska modellens hjärta.

När svensken skäller på systemet, menar han inte samhällsordningen utan en spritbutik.

Nu öppnar sig alltihop igen. Det är som att pressa upp portarna till ett ålderdomligt gammalt slott och upptäcka att vad som finns därinne är en galen Fellini-cirkus med orkester som spelar i dubbeltakt.

Systembolaget var det låga, lumpna bolaget, Vin&Sprit det fina. I Systemets styrelse satt nykterister och fackföreningsfolk. Vin- och Spritcentralen hade höga ämbetsmän, hovrättsjurister med silverhår, socialister i karriären och de allra finaste exportdirektörerna.

De avskydde varandra.

De två bolagen påminde om statyn utanför Nationalmuseum. Bältesspännarna. Spritens två supermakter inbegripna i en kamp på liv och död, knivarna höjda, surrade till varandra med ett bälte tills en av dem vek sig.

De vek sig aldrig. De bara avskydde.

En kväll ringde en direktör på Vin&Sprit och viskade: Du vet väl att det var jag som hindrade Systembolaget från att ta över Vin&Sprit.

När Vin&Sprit härom-veckan pressades att tala ut om sin egen roll i muthärvan, förnekade man all kännedom om någonting. Vin&Sprit var inte som Systembolaget. Sen utsåg de kvickt advokat Bertil Södermark som extern "utredare". Bertil Södermark. Det namnet har signalvärde som en riktigt dyr konjak i kristallglas och träschatull. Bara de finaste och rikaste skurkarna hyr in Bertil Södermark.

Pengarna från Absolut-succén har givit ledningen absolution från alla övertramp. Det är som att ha fått ett oväntat miljonarv från en avlägsen moster och kunna dra sig tillbaka för att i lugn och ro supa upp förmögenheten.

Målet är att den sista klunken ska sammanfalla med den sista sucken.

När EU tog ifrån Vin&Sprit monopolet försvann halva marknaden. Nu var goda råd dyra. I stället för halva den svenska marknaden bestämde sig styrelsen för att med Absolut-pengarna erövra hela världen.

En ny vd skulle utses. I rekryteringskommittén satt wallenbergarnas och Handelsbankens två starka män med uppgift att finna den kraft som skulle förvandla spritmonopolet till ett av världens största spritbolag. Man kan framför sig se hur de två reste jorden runt för att finna den rätte. En superdirektör. Sex månader vill jag minnas att de höll på. Till sist fastnade de för en statssekreterare i finansdepartementet.

Festen tar aldrig slut.

En gång varje generation hävdas med bestämdhet att nu kan vi svenskar hantera spriten. Nu dricker vi som fransmännen - moget. Nu kan ni lita på oss. Nu vet vi bättre. In med sponken på Ica. Frihet under ansvar. Seriösa företag måste få sälja sina varor på ett seriöst sätt.

Varje gång slutar det på samma sätt. I ett kolossalt fylleslag.

Det är inte bara direktörerna som har problem med spriten.

Carl Hamilton