Dagens föräldrar värderar sig lågt

KOLUMNISTER

Det utkommer allt fler böcker, specialtidskrifter och artiklar om föräldraskap. Numera finns det också samtalsgrupper där föräldrar kan träffas och utbyta erfarenheter om vad det innebär att vara mamma eller pappa.

För många, kanske de flesta, är förhållandet till barnen det viktigaste i tillvaron.

I den kommande - pågående - valrörelsen kan vi vara övertygade om att barnens bästa kommer att lyftas fram som ett viktigt argument, av alla partier.

Men det finns en annan bild. I ett uppmärksammat fall nyligen åtalades två föräldrar för att ha vanvårdat sin treårige son - en adopterad pojke -till döds. Att det finns tanklösa, ondskefulla och hänsynslösa personer är ingen nyhet.

En nyhet är däremot - för mig åtminstone - att straffet för sådan hänsynslöshet bara är sex månaders fängelse. Lagen ska ju uttrycka vad samhället - alltså vi alla - tycker, ytterst medborgarnas moral.

Pojken kom från Tjeckien och tjeckerna har avbrutit all vidare adoption till Sverige. Det förefaller vara en både klok och rimlig åtgärd.

Många uppfattade kanske domen som ett exempel på hur lågt vi i praktiken värderar barn. Framför allt är det ett exempel på hur lågt vi värderar oss själva, som föräldrar.

I serien Kronprinsessan som nyligen gick på tv, gavs ett exempel på modernt föräldraskap.

Återigen påstods att inget är så viktigt som barnen. Samtidigt visade författarna - i dramats form - att föräldraskap leder till mänskligt förfall.

Maken i familjen var tänkt att vara biståndsarbetare, alltså van att se både nöd och svält i vitögat. Han hade dock inte stått öga mot öga med sina egna barn. Några veckor som hemmapappa på deltid och han förvandlades till ett darrande vrak: otrohet och skåpsupande var bara början. Enligt pappans egna uppgifter berodde det på att han hade förlorat kontakten med arbetsmarknaden.

Nu var serien Kronprinsessan ungefär lika subtil som en sovjetisk propagandafilm, och med ungefär samma brutala charm. Men dock. Den hade ett budskap.

Kanske uttrycker det stora intresset för föräldraskapets vedermödor inte en önskan om att bli bättre föräldrar, utan bara effektivare. Ungefär som att man i dag bygger en bil på en bråkdel av den tid det tog på sextiotalet.

Carl Hamilton