Verkligheten hinner alltid ifatt män i tofs

KOLUMNISTER

Birgersson kom upp på scenen och kastade en tegelsten genom glasrutan. Publiken jublade.

– Bricks break Windows!

Bricks – tegelstenen – var namnet på internetkometen Framfabs operativsystem som skulle detronisera det onda imperiet Microsoft och dess regalskepp Windows (=fönsterruta).

Ytligt sett var den fräcka utmaningen svår att tro på. Trots allt var Microsoft världsledande och hade manövrerat ut betydligt större och svårare konkurrenter än ett konsultbolag från Lund.

Men Jonas Birgersson såg inte ut som en vanlig företagsledare. Han gick i fleecetröja. Små, men viktiga markörer signalerade att den här mannen inte kunde bedömas med vanlig logik.?

Nu fanns ju inte Bricks i verkligheten. Det var mer ett koncept, liksom.

Dessa ljuva minnen återkommer när jag ser finansminister Anders Borg. Hårpiska, ring i örat. Glöm normal logik.

Löftena är enorma. Nu handlar det inte om att minska arbetslösheten. Glöm hundratusen nya jobb. Full sysselsättning är vad som gäller, varken mer eller mindre. Ett folk i arbete.

Kritiken mot det rådande tillståndet formuleras stenhårt från vänster. Det är som om Olof Palme uppenbarade sig på nytt, som vålnaden i pjäsen om Sverige, och talade om arbetslöshet som en moralisk skam, ett slöseri med mänskligt liv. Alla ska ha jobb.

Kritiken är från vänster. Politiken är tyvärr från höger. Vi talar om det gamla vanliga riksbanksgnetet. Det är känt. Det har prövats. Det har aldrig fungerat. Torde inte fungera den här gången heller.

Men – löftena är utställda. Placerarna jublar.

Sen börjar det långsamma, deprimerande söndergnagandet av de uppskruvade förväntningarna. Verkligheten hinner märkligt nog alltid ifatt männen i fleece och hårpiska. Men hur underbar är inte den första tiden när alla fortfarande tror.

Och reaktionen inför det första tvivlet är alltid densamma: Dubbla insatsen.

När Reinfeldt får frågan vad han tänker göra om arbetslösheten trots allt inte försvinner, svarar han fräckt: I så fall bör jag kastas ut från Rosenbad!

Ja, men då kanske de har en metod ändå, även om ingen förstår den. Då kanske Borgs mirakelmedicin verkligen fungerar.

Men aktörerna själva vet förstås. För dem är problemet ett annat.

Hur hinner man ur i tid?

Carl Hamilton