Romson talar till dig som att du är ett barn

Om Fridolin är det eviga barnet så talar Romson till dig som om DU var barnet, skriver Henrik Torehammar.
Foto: BJÖRN LINDAHL
Om Fridolin är det eviga barnet så talar Romson till dig som om DU var barnet, skriver Henrik Torehammar.
KOLUMNISTER

Vice statsminister Åsa Romson har lägst förtroende av alla partiledare.

Bara 14 procent av de tillfrågade i Aftonbladets undersökning har mycket eller ganska stort förtroende för Miljöpartiets kvinnliga språkrör, vilket placerar henne under den vikarierande partiledaren för svensk politiks mest ogillade parti – Sverigedemokraterna.

Det lägger henne till och med under Ebba Busch Thor, som inte ens tillträtt och utmålas som en radikal högerkristen toka. Hur blir man omsprungen av de som rutinmässigt kallas rasistnazister och Sarah Palin?

Det finns såklart de politiska skälen. Oprövade partier som kommer in som junior koalitionspartner drabbas ofta i opinionen. Fråga bara brittiska Liberaldemokraternas Nick Clegg som efter att han satte sig i regering med konservativa Tories gått från väljarnas favoritprojektionsyta till allmän spottkopp för politiska missnöjesloskor.

Åsa Romson har också varit den minister som, i stark konkurrens av sin lika gröna kollega Alice Bah Kuhnke (som dock verkar få extra energi av kritik!), varit föremål för mest negativa skriverier i media. Där har hon blivit den hycklande miljöministern som släpper ut gråvatten och målar om båten med giftfärg.

Frågan är om detta har att göra med kön, eller om det är något ännu mer primitivt – att media känner doften av blod.

Emot sexismspåret går hennes företrädares succé. Maria Wetterstrand gick från att ses som Peter Erikssons skugga till de rödgrönas starkaste kort när hon i debatter buttert muttrade miljöfakta mot motståndarna på ett sätt som fick henne att kännas supertöntig men också supertrovärdig.

Romson delar samma nörd-DNA och som enda disputerade partiledaren krossar hon i ekokompetens och beundras av tjänstemännen på Miljödepartementet.

Men alltför ofta verkar hon tro att sälja sitt budskap handlar om att ”kill them with påklistrad kindness”. Hennes medieframträdanden blir då ett stelnat passivt-aggressivt leende som ska skyla över hennes uppenbara motpartsmotvilja. ”Sååå fucking falskt”, som Paradise Hotel-generationen skulle sagt.

Kommunikationsmässigt faller Romson till föga även med sin språkrörskollega Gustav Fridolin, som trots att han som 83:a delar förstaplatsen i partiledarnas knatteliga med Annie Lööf, hela tiden ägt sin lillgammalhet. Han har gått från påfrestande underbarn till rollen av kanske lite pinsam, men idealistisk engagerande lärare. Ni vet en sån Lisa Simpson skulle kunna bli kär i.

När Romson ska försöka uttrycka sig blir det mer som en söndagsskolefröken. Hon berättar sagor med uppfordrande käckt tonfall. Miljö är bra, och företag och vita heteromän är onda!

Om Fridolin är det eviga barnet så talar Romson till dig som om DU var barnet. Det går inte alltid hem hos väljare som ju faktiskt är myndiga.

Veckans LOLitics:

Efter att dokusåpestjärnan Joey Essex i en intervju på riktigt trodde att Cleggs parti hette Liberal DemoCATS ändrade partiet tillfälligt sin logga.