Karl XII var ingen galning - han var ett mattesnille

KOLUMNISTER

I dag för 190 år sedan stupade Karl XII i Norge. I exakt lika många år har debatten pågått om huruvida kungen blev mördad av en svensk attentatsman eller om han träffades av en norsk kula.

Nya böcker, som utan framgång försöker bevisa den ena eller den andra teorin, utkommer nästan varje år. Förmodligen var skottet i Norge ett norskt slumpskott. Karl XII hade krigat utan uppehåll i aderton år och alltid befunnit sig i främsta linjen. En dag tog hans lycka slut. Man kan inte sticka upp huvudet där kulorna viner hur många gånger som helst.

Ju längre tid som gått desto mer har Karl XII förtalats. I vår tid är den politiskt korrekta uppfattningen om honom att han var en krigsgalen psykopat. Ytterst sällan skrivs det något om kungens positiva sidor - för givetvis hade han sådana också.

Han var en bildad man, mattesnille, med stort intresse för studier, vetenskap och främmande kulturer. Han sände många rit- och skrivkunniga vetenskapsmän till Turkiet och länder i Mellanöstern, för att rita och berätta allt de såg. Han är den ende monark vi haft som författat en filosofisk skrift. Det var han som föreslog och införde den första allmänna självdeklarationen och han ville införa högertrafik, två hundra år innan den reformen kom. Hade han fötts i en fred-ligare tid hade han säkert blivit en av våra största monarker.

I december 1715 var Karl XII tillbaka i Sverige för första gången på femton år. Efter ett misslyckat första krigståg mot Norge slog sig kungen ner i Lund på hösten 1716. Sverige var då i krig med Danmark, Ryssland, Sachsen, Polen, Hannover och England.

Ett massivt anfall mot det svenska fastlandet kunde väntas när som helst, därför upprättade kungen sitt högkvarter i Lund.

Kansliet och hovstaten flyttade in i den lilla staden med krokiga kullerstens-gator där kossorna kom hem till mjölkning varje kväll medan höns och grisar fritt strövade omkring mellan husen. En gammal före detta soldat, Johan Blom, anställdes av stadens fäder för att med ”lämplig påk hålla undan tiggare och landstrykare, samt köra lösa hundar från Kunglig Majestäts gård”.

Lund var en då en sovande bondby i närkontakt med den skånska myllan. Men universitet fanns där med sina tolv professorer och över två hundra studenter. Kungen bodde i ett 1500-talshus i rött tegel mellan Stora Södergatan och Svanegatan, hovet och kansliet flyttade undan för undan in i 270 av stadens gårdar.

Karl XII arbetade hårt. Han inledde varje dag redan klockan tre på morgonen med en stunds bibelläsning och bön på knä, följt av dagens första föredragning av viktiga politiska ärenden. Under dagarna sysslade han oavbrutet med militära frågor, regeringsärenden och brevskrivning. Kvällarna ägnades åt utrikespolitiken. Varje dag avslutades med ny bibelläsning och bön på knä.

Så ofta han kunde lyssnade Karl XII på föreläsningar på universitetet. Han uppmanade professorerna att i framtiden föreläsa på svenska och inte på latin, vilket de annars alltid gjorde. Den största glädjen hade han av långa samtal med den unge Emanuel Svedberg (senare Swedenborg) och den då redan etablerade uppfinnaren Christopher Polhem. Herrarna pratade mycket matematik.

Kungen brukade säga att den som inte förstår matematik är bara en halv människa. Swedenborg, som var långt ifrån någon Karl XII-beundrare, skrev senare att han aldrig mött en så stor matematikbegåvning. Han kunde multiplicera mycket stora tal i huvudet.

Kungen ville förändra det nuvarande talsystemet med 10 som bas. Han ansåg det klart bristfälligt. Han tyckte 8 eller 16 var bättre, men helst 64. Då Svedberg och Polhem påpekade att detta skulle tvinga människor att lära sig multiplikationstabeller upp till 64, som 64 gånger 64 = 4096, funderade Karl XII en hel natt på problemet och återkom nästa dag med sin teori i skriven form med namn och beteckningar för alla de 64 talen.

Swedenborg hade redan konstruerat, i alla fall på ritbordet Sveriges första ubåt, flygmaskin, kulspruta och ångmaskin. I Lund fick han kungen intresserad av att -låta bygga en kanal tvärs genom Sverige, den som skulle komma hundra år senare. Men han lät börja med att låta gräva Trollhätte och Motala kanaler. Polhem stod för det tekniska.

Karl var särskilt intresserad av filosofi. Han följde filosofprofessorn Andreas Rydelius föreläsningar och han hade en -filosofisk korrespondens med en lärd i Hessen som hette David Hein. Samtalen inspirerade Karl XII till att år 1717 skriva ”Antropologia physica” - fjorton teser kring begreppet kropp och själ.

Skriften har inte på något sätt påverkat världsfilosofin men den är ändå intressant eftersom den är skriven av krigarkungen.

Swedenborg skrev senare att om det hade varit Herrens vilja att låta Karl XII styra i fred och ro, så hade han med sitt stora intresse för studier och vetenskaper fört Sverige till högsta nivå i Europa.