Jag har graverande bevis mot migrationsministern

Jan Guillou skriver i dag om palestiniern Hassan Asad som av regeringen dömts att bli utvisad till Jordanien som terrorist

1 av 2
I november 2006 fattade migrationsministern beslutet att palestiniern Hassan Asad såsom terrorist ska utvisas till Jordanien för tortyr.
KOLUMNISTER

Jag råkar ha tillgång till ytterst graverande bevis mot vår nye migrationsminister Tobias Billström. Han inte bara ser ut som en notorisk pedofil. Han är det.Bevisningens karaktär återkommer jag till nedan. Men först till något skenbart helt annat.

När den socialdemokratiska regeringen i december 2001 överlämnade de två egyptierna Ahmed Agiza och Muhammed al-Zari till CIA för vidare transport till tortyr hos CIA:s tortyrvilliga samarbetspartners så var den borgerliga oppositionen mycket kritisk. Med rätta, eftersom FN:s kommitté mot tortyr senare prickade svenska staten för skandalen.

Men i november 2006 fattade den nye migrationsministern Tobias Billström (m) beslutet att palestiniern Hassan Asad såsom terrorist skall utvisas till Jordanien för tortyr. Visserligen tvår Billström sina händer när det gäller just tortyraspekten på utvisningen. Och Migrationsverket tillhandahåller tjänstvilligt en ”analys” som går ut på att jordansk säkerhetspolis alls icke torterar palestinier som terroriststämplats av en europeisk regering och säkerhetstjänst. Om saken inte vore så tragiskt allvarlig skulle en sådan ”analys” betraktas som skrattretande.

Vem är då Hassan Asad och vilket är hans brott? Som framgår av hans namn ser han ut som en typisk terrorist och är så långt lika misstänkt som Tobias Billström.

Hassan Asad har fru och tre barn, som alla är svenska medborgare. Men Hassan själv nekades medborgarskap och förklaringen till det levererar han till synes aningslöst i en intervju i DN (14 januari). För fem år sedan kallades han nämligen till Säpo och fick anbud att bli betald angivare, vilket han vägrade. Då var han rimligtvis inte misstänkt för att vara terrorist. Men det är en allvarlig sak för den som heter Hassan att vägra bli Säpoangivare. Till att börja med vägras man då medborgarskap, även om det som i Hassans fall kan tilldelas resten av hans familj. Och i värsta fall kan man som ytterligare bestraffning bli terroriststämplad.

Just nu går jag alltså olustigt nog Säpos ärenden. Jag sprider ju upplysningen om vad som händer med den som vägrar bli betald angivare.

Eftersom Hassan Asad är oskyldig till alla terroristbrott måste han dömas i hemlighet med hemliga bevis, enligt våra särskilt fiffiga terroristlagar. Dessa undantagsregler är nämligen till för oskyldiga människor som följaktligen inte kan dömas som vanligt. Det är ju ingalunda så att den som heter Hassan skulle klara sig undan den svenska rättvisan om han begick brott. Skyldiga terrorister är lätta att döma.

Men de fiffiga delarna av terroristlagstiftningen träder bara i funktion om terroristerna är oskyldiga. Följaktligen är Säpos eventuella anklagelser mot Hassan Asad hemliga. Också för hans advokat, som dessutom är belagd med munkavle. Ingen kan värja sig mot hemlig bevisning, vilket är själva poängen med systemet.

Ombedd att kommentera detta rättsvidriga förhållande säger Tobias Billström att ”det är ganska naturligt att det ligger till så”.

Därmed är vi tillbaks vid min bevisning mot Tobias Billström själv. Vi bör då först betänka att pedofili är ett mycket allvarligt brott. Pedofiler har skadat Sverige i oändligt mycket större utsträckning än vad terroristerna hittills förmått. I kampen mot pedofilin måste vi visa hänsynslös beslutsamhet.

Emellertid är mina bevis mot Tobias Billström hemliga. Jag kan dock erbjuda honom samma rättsliga möjligheter som han erbjuder Hassan Asad. Han kan få en advokat. Men advokaten får givetvis inte ta del av min bevisning, lika lite som den misstänkte pedofilen själv.

Vi kan också genomföra en hemlig förhandling, en laglig skenrättegång, där jag liksom Säpo i motsvarande fall uppträder i den dubbla funktionen av åklagare och domare. Om Billström då inte kan motbevisa mina hemliga anklagelser dömer jag honom. Och ålägger hans advokat tystnadsplikt. Vid vite av ett långt fängelsestraff och förlust av advokattiteln.

Eftersom Tobias Billströms brottslighet är av så allvarlig karaktär, värre än terrorism, är det ganska naturligt att döma honom på detta sätt. Det är rentav skonsamt i jämförelse med det sätt på vilket Billström misshandlar Hassan Asad. Eftersom Billström åtminstone slipper att iklädd svart huva, orange overall och blöjor flygas till Jordanien för att torteras.

Om nu Billström skulle tycka att det vore ett onaturligt sätt att behandla misstankarna mot honom är följdfrågan rätt självklar. Varför är det då ”ganska naturligt” att behandla den oskyldige Hassan Asad så som Billström gör?

Jan Guillou