I Sverige kan man få fängelse för att fantisera olämpligt

Så också Sverige. 2003 införde Thomas Bodström en ny terrorlagstiftning som

i absurditet ligger den etiopiska kusligt nära. Vad vi ser och med rätta kritiserar när det gäller Etiopien tycks ändå märkligt svårt att se, än mindre kritisera, när det gäller oss själva.

För lite drygt ett år sedan dömde Göteborgs tingsrätt två unga män, Ilias, 26, och Mohamoud, 22, för att ha fantiserat olämpligt. Det nya brottet kallas ”stämpling till terrorism” och betydde

i det konkreta fallet att de två dömda hade diskuterat allehanda heroiska insatser

i kampen mot den antimuslimska imperialismen för att därefter belönas med 72 oskulder i paradiset. Man kan starkt ifrågasätta såväl mognadsgraden som det politiska omdömet, också hos de så pass unga och outbildade män, som dagdrömmer på detta vis. Men inte döma dem till fyra års fängelse för brottsligt fantiserande, vilket dock skedde i Göteborgs tingsrätt.

Vad de skroderande unga männen inte visste när de satt hemma och funderade vid köksbordet var att köket var avlyssnat av Säpo. Lika lite insåg de att deras telefoner var avlyssnade. Utskrifterna av en oändlig massa prat och skryt, som dock inte innehöll konkreta brottsplaner (namn, plats, tid, vapen, sprängämnen) utan stannade vid just allmänna funderingar – detta och ingenting annat var Säpos och åklagarens bevisning.

I domstolen uppträdde liksom en överstepräst en ”analytiker” från Säpo för att tolka in de brottsliga planer i ord som inte innehöll brottsliga planer. Det är alltså en ren mardrömssituation, svår att föreställa sig.

Det tyckte dock inte den stockholmska morgonpressen. När jag dristade mig att kritisera detta uppenbara justitiemord väckte det raseri hos ledarskribenterna på Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Chefen för DN:s ledarsida, Peter Wolodarski, förklarade att för den juridiskt insatte, som han själv, var domen oklanderlig, men att jag ”på punkt efter punkt spred en falsk bild ... med ständiga försök att vilseleda allmänheten”. Svenska Dagbladets ledarsida förklarade min omdömeslöshet att kritisera den fullt normala domen med att jag skulle sympatisera med terrorism.

Den fällande domen hälsades också med triumf av Säpo. Den operative chefen Anders Thornberg gladdes åt att ”de stora resurser som Säpo lagt ned” (telefonavlyssning, buggning och ”analys”) gett så gott resultat och att ”domen kan få stor betydelse för Säpos komman

de arbete” (mer buggning av privata muslimska hem och telefonavlyssning).

När en enig hovrätt över västra Sverige frikände de två männen hördes icke ett pip från vare sig de bombliberala ledarskribenterna eller Säpo.

Och nu är det dags igen. Samma åklagare, Agnetha Hilding Qvarnström, har gått till samma tingsrätt i Göteborg för att med samma typ av bevisning få tre unga män fällda för att, kanske, ha fantiserat om att kanske mörda rondellhundskonstnären Lars Vilks (som själv bedömer männen som skyldiga men bevisningen som otillräcklig).

Dom meddelas inom en vecka. Om inte Göteborgs tingsrätt lärt sig läxan att lagar av etiopisk typ inte duger så lär hovrätten frikänna även de här tanketerroristerna. Våra domstolar tycks lyckligtvis streta emot i tillämpningen av antidemokratisk lagstiftning som

i praktiken bara riktar sig mot

muslimer. Av elva åtalade med den bodströmska lagstiftningen som underlag har bara två dömts. Och den fällande domen var utomordentligt tvivelaktig och hade de två dömda varit vita svenskar och inte kurder hade de gått fria, eller inte ens åtalats.

Men eftersom justitiemord av denna typ väcker gillande hos borgerliga ledarskribenter så blir frågan om antidemokratiska lagar politisk. Då de misstänkta tycks gå fria är lagstiftningen för slapp? Liksom vi, det lilla fåtal, som kritiserat antidemokrati, bara är terroristsympatisörer?

Det finns två vägar att gå. Antingen att skärpa denna tydligen alltför tandlösa lagstiftning om brottsligt tänkande. Eller också skrota hela det bodströmska lagpaketet med hänvisning till att det inte hör hemma i en demokrati. Jag utgår från att Sverigedemokraterna är för lagskärpning och Vänsterpartiet för avskaffande.

Men just nu är det skrämmande oklart var de andra politiska partierna står. I värsta fall är de för en lagstiftning i Sverige som de är emot när det gäller Etiopien.