Privatisering gör att bedragare smiter med skattepengar

1 av 2
Drabbar de äldre Kronparksgården, ­eller Rondellen, i Uppsala är ett av vårdhemmen det privata företaget Attendo driver. Förra året dog en man där när han lämnades i sin egen avföring. Det är bara ett av flera fall av vanvård inom den privatiserade välfärden.
KOLUMNISTER

Attendo, ett av skandalföre­tagen i den privatiserade vårdsvängen, lyckades hålla sig under mediernas radar i drygt ett år. Men nu har man åkt fast igen.

I Dagens Nyheter trädde änkan ­efter en man som varit svårt demens­sjuk fram och berättade att Attendo krävde henne på 70 000 kronor i ­reparationskostnader för mannens äldreboende. Sista tiden i sitt liv ­hade han varit svårt förvirrad och ­eftersom Attendo inte ägnade ­honom tillräcklig tillsyn, det är ju på sådant företaget gör sina vinster, det är ­själva affärsidén, hade han kissat ner parkettgolvet. Och eftersom ingen städade förstördes golvet.

När historien publicerades var ­indignationen lätt att förstå, till och med för cheferna på Attendo. Efter DN:s avslöjande tog Attendo på sig kostnaden för den skada man själva åstadkommit genom sin vanvård, ”fast man egentligen inte borde” (DN 7 juli).

Förra året när Attendo drog på sig mediernas uppmärksamhet hade man en lång rad skandaler att svara för. En 83-årig man hade lämnats att dö i sin avföring (Rondellen i Uppsala), en man i Lidingö fick inte sina sår omslagna på tolv dagar (Baggeby gård), en patient fick ligga tre dagar med fluglarver i sitt sår (Sälgen i Höganäs), tre anställda vid Sörgården i Rottne utanför Växjö slog vad om när en äldre kvinna skulle dö och skojade med att klä henne i solglasögon när hon verk­ligen dött. Och så vidare. Vanvård är vinstgivande. Attendos årsvinster under senare år ligger mellan 200 och 300 miljoner.

Stormen mot Attendo förra året minskade knappast när det visade sig att man hade planer på att sälja. Då skulle den unge direktören Henrik Borelius, den högst ansvarige för vanvården, göra ett klipp på minst 500 miljoner. Man beslöt sig för att vänta med försäljningen tills stormen blåst över. I nuläget har direktör Borelius chans till dubbelt klipp, vill det sig blir han miljardär.

Direktör Borelius är ett intressant exempel på moderatkultur. Han är bror till Maria Borelius som satte snabbhetsrekord som moderat ­minister när det visade sig att hon var en utstuderad skattefuskare som bland annat drev sommarnöje i ­Sydfrankrike och på Västkusten i bolags­form (!), AB Månsken och AB Solsken, givetvis båda registrerade på skattesmitarön Jersey.

Som lök på denna stora lax sitter ­direktör Borelius i regeringen Reinfeldts särskilda råd för att ”utveckla välfärden”, det vill säga privatisera den. Eftersom han borde vara nöjd med ”utvecklingen” hittills, åtmin­stone för egen del, är hans råd till regeringen inte svåra att gissa. Men socialminister Göran Hägglund är helt oförstående till tanken att här skulle föreligga en jävssituation.

Stefan Löfven har som vanligt ­inte sagt ett ord om saken. Men faktiskt gick partisekreteraren Carin Jämtin ut med en debattartikel i Afton­bladet (18 juli). Och nu skulle det väl äntligen smälla. Trodde jag, och säkert många andra, som med spänning började läsa. Man fick dock tji. Ty partisekreterarens text mynnade ut i krav som varken var djärva eller siktade mot nya mål:

”Vi socialdemokrater har förslag om nationella kvalitetslagar för ­ordning och reda i välfärden för att förbättra kvaliteten och avsevärt ­begränsa vinsterna, samtidigt som mångfald och valfrihet garanteras.”

Åh fan. ”Mångfald och valfrihet” är de borgerliga partiernas formel för det rådande systemet. Det skall alltså Socialdemokraterna garantera. ”Ordning och reda” kan ingen vara emot, det 80 procent av befolkningen är emot är privatiseringen av skola, vård och omsorg. Och vad än ”nationella kvalitetslagar” skulle ­vara för något så ­inte lär det bita på kapitalistiska vanvårdare som direktör Borelius. Och att ”avsevärt” begränsa vinsterna är juridiskt omöjligt. Borelius blir ju miljardär vid själva försäljningsklippet. Dessutom håller den här ­typen av riskkapitalister till i skatteparadis som Cayman Islands, Jersey och Guernsey.

Frågan om privatiseringen av välfärden är ingen skatteteknisk ­fråga, det är en ideologisk fråga. Och vad annars gäller konsten att dribbla med skatteregler och hitta kreativa smitvägar är dessa kapitalister minst sagt resursstarka. För varje liten skatteregel som Carin Jämtin kan tänka ut kan direktör Borelius och hans stab av jurister finna minst två sätt att smita undan. Jag har ytterst svårt att tro att en så erfaren politiker som Carin Jämtin inte skulle förstå dessa enkla sammanhang.

Felet är alltså privatiseringshysterin som sådan, det system som skapat ett rakt samband mellan kissblöjor i äldrevården och vinster på Cayman Islands. Desto värre när det är våra skattepengar som finansierar alla dessa bedragare och vanvårdare.

Socialdemokraternas hårdnackade vägran att slå bollen i öppet mål framstår för var dag som alltmer gåtfullt.

FAKTA

Replik från Attendo: Guillou gör en billig poäng

Jan Guillou gav den 28/7 sin bild av den privata äldreomsorgen i Sverige. I synnerhet riktade han sin krönika mot Attendo. Guillou har snurrat in sig i ett resonemang kring privat driven äldreomsorg där hans okunnighet i frågan får oss att häpna.

Guillou vill göra en billig poäng av att privat vård och omsorg skulle ha lägre kvalitet än motsvarande kommunal. Det är en felaktig bild. I Socialstyrelsens äldreguide (den enda samlade kvalitetsuppföljningen som finns av svensk äldreomsorg) framgår att Attendo lyckas bättre än kommunala verksamheter i genomsnitt. Det visar även många av de brukarundersökningar som görs, där frågor ställs direkt till dem som bor i äldreboenden runt om i Sverige. Attendo har funnits i närmare 30 år. Vi har omfattande erfarenhet från och kunskap om att ta över driften av verksamheter och att höja såväl kvalitet som kostnadseffektivitet i dessa. Fler och fler äldre väljer dessutom själva Attendo, både som utförare i hemtjänsten och i särskilt boende.

Som i all form av verksamhet händer det ibland att fel begås. I verksamheter där människor tar hand om andra människor är det tyvärr oundvikligt. Det viktiga är att vi tar brister på allvar och att vi alltid strävar efter att bli bättre. För att ge bästa möjliga omsorg och undvika fel har vi bland annat ett robust och systematiskt kvalitetsarbete som hjälper oss att ständigt förbättra våra verksamheter, att upptäcka brister i tid och att förhindra återupprepning av misstag.

Attendo har drygt 12 000 medarbetare som varje dag gör en fantastisk insats och som med rätta är stolta över sitt arbete. Som privat aktör i en bransch som till 80 procent domineras av kommunal verksamhet måste vi göra ett bra arbete – och det lilla extra - för att få fortsatt förtroende i kommunerna. Det förutsätter att vi är med och vidareutvecklar svensk äldreomsorg. Det gör vi på olika sätt, till exempel genom att bygga och driva livsstilsboenden för äldre, utveckla måltidskoncept och ordna många och varierande aktiviteter på våra äldreboenden. Genom att hela tiden utveckla kvaliteten i omsorgen hoppas vi att fler äldre ska få en tryggare och trevligare vardag. Många av de initiativ som Attendo har tagit för att utveckla äldreomsorgen har blivit normbildande.

Därmed säger vi inte att Attendo eller någon annan privat aktör alltid är bättre än en kommunal utförare. Vi är de första att hävda att vi kan bli bättre på många områden. Men utan konkurrens skulle inte välfärdstjänsterna ha haft den positiva utveckling som skett sedan konkurrensutsättningen startade i början av 90-talet. Några exempel på hur det såg ut för drygt 20 år sedan:

• Brukaren sågs som objekt.

• Rutiner styrde.

• Flerbäddsrum i långvården.

• Hög personalomsättning.

• Höga sjuktal bland medarbetarna.

• Kvalitet varken definierades eller följdes upp.

• Frånvarande transparens.

Så här ser det ut 2013, till stora delar som ett resultat av konkurrensen:

• Individbaserad omsorg – brukaren som subjekt.

• Fokus på ledarskapets betydelse.

• Kvalitetsuppföljning med tydliga metoder.

• Mer transparens med avvikelsehantering, undersökningar etcetera.

• Trenden med stigande kostnader har brutits.

• Medarbetare har möjlighet att välja arbetsgivare.

Vi har under sommaren öppnat upp flera av våra boenden och bjudit in allmänheten till olika former av aktiviteter som allsång, akvarellmålning och chokladprovning. Vi har tidigare även bjudit in Guillou på besök i våra verksamheter och det gör vi gärna igen, för att han ska få bilda sig en uppfattning om hur vi arbetar.

Ammy Wehlin, vd Attendo

Margareta Nyström, vice vd Attendo

För övrigt anser jag...

… Stefan Löfven närmast ­gjorde parodi på sig själv när han under Almedalsveckan fick en ­fråga om hur han såg på visslaren Edward Snowdens situation. Och då meddelade att där hade han inte heller någon uppfattning. En blivande statsminister?

… vi innan vi slår oss alltför mycket för bröstet bör ­betänka att om en svensk motsvarighet till Edward Snowden gått till, säg DN, med motsvarande avslöjande, hade det resulterat i hårda fängelsedomar både för visslaren och DN:s journalister.