Dagens namn: Markus
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.

Jennifer
Wegerup

Bästis på språng = brist på respekt

Charmigt för husse Att inte låta hunden rusa fritt i motionsspåret handlar om något så simpelt som att värna om sina medmänniskor och den egna hunden.

Kåt, lycklig och helvild rusar den fram till mig och börjar jucka mot mitt ben.

Hunden. Den tredje lössläppta (både bildligt och bokstavligt) jycken på en kvart.

Ägaren kommer efter ropande det klassiska, idiotiska: ”Han är inte faaarlig!”

Den här gången kan jag inte hålla mig utan frågar: ”Kan du inte läsa?”

För på stora skyltar i skogen hemmavid står tydligt: ”Hunden ska hållas kopplad i motions­spåret.”

Precis samma slags skyltar sitter uppsatta på ”slingan” i den lilla stad där jag växte upp. Men de har lika lite funktion där. Julens joggingrundor i barndomsskogen var fulla av arroganta mattar och hussar och lösa hundar överallt.

Nog kan folk läsa. Men man struntar högaktningsfullt i vad som är tillåtet och inte. Helt enligt tidsandan, ”sköt dig själv och skit i andra” (utom din hund).

Därav denna kolumn, för att ställa frågan vad som händer med ett samhälle där alla gör precis vad som faller dem in.

Värt att inflika är att jag tycker mycket om djur, inte minst hundar. Mina föräldrar hade tre ljuvliga cockerspanieltjejer som under många år gav glädje och kärlek, trofasta små antistress­varelser som älskade reservationslöst, på hundars vis.

Jag förstår precis varför en hundägare vill unna sin älskling att springa fritt och nosa och snosa i skog och mark.

Men jag förstår inte hur man tillåter sig det.

Det finns ju många saker man skulle vilja göra, för att det är härligt. Skippa bikinin på stranden, få en jämn solbränna och njuta av fria nakenbad. Köra bil precis så fort som det går, känna farten, musik på hög volym.

Klippa till en hel del idioter som man stört sig på länge, i en riktigt befriande urladdning. Ha fötterna bekvämt på tågsätet.

Listan kan bli lång, i stort och smått.

Men nu är det ju så att vissa saker inte är tillåtna, av hänsyn till omvärlden.

En okopplad hund som inte lyder och som rusar fram till folk är oftast bara jobbig. Men den kan också vara farlig.

Jag förstår inte hur hundägare vågar ta risken att en kär familjemedlem gör någon, vare sig det är en annan hund eller en människa, illa och i värsta fall måste bli avlivad.

Lite anarki är sunt, ibland är regler till för att brytas, visst.

Många hundägare är förstås dessutom utmärkt hänsynsfulla och noggranna.

Men alla de som inte är det, de är ännu en bild av en värld och tid där jaget och det som är bra för MIG (och min hund) är viktigare än hänsynen till och respekten för medmänniskor.

Och det återspeglar sig även i betydligt större frågor än lösa hundar.

Klarläggande

Då kunde hon titta på de höga herrarna i Vatikanen och säga lite ömsint: ”Ni vet väl att jag inte skapades från ett av era revben? Det var ni som kom ut ur min fitta.”

Påvens avgång

Det är hårt för de gamla gubbarna att klara rollen som Guds ställföreträdare på jorden. Dags att komma in i nutiden och välja en ung kvinna som påve nästa gång?

Jennifer Wegerup

Visa fler
Om Aftonbladet