Fi har inte monopol på feminismen

KOLUMNISTER

Tre kvinnor. Tre par bröst.

Inget är det andra likt.

Jag står på vernissagen för Amanda Ooms fängslande kolteckningar, betraktar tavlorna av barbröstade kvinnor.

Äkta, vackra, olika. Som vi kvinnor är.

Just därför känns det så trist när jag i minglet hör två damer med finkulturell svansföring prata om Fi och det stundande valet.

”Ingen borde få kalla sig feminist som inte röstar på Fi”, säger den ena.

Den andra nickar instämmande över sitt rosévin:

”Många vet inte sitt eget bästa …”.

Sen fortsätter de att beundra konsten. Som om kvinnors olikhet bara finge sitta på ytan.

Det skär så skorrande falskt, från anhängare av ett parti som arbetar för att människor ska få vara individer, inte bara kön. Därför blir fanatismen, från tyvärr inte så få Fi-anhängare, desto värre.

Hyllningen av individualismen gäller bara så länge du tycker enligt mallen. Kalla dig ”hen” och släng av dig det rosa täcket, men se för all del till att ställa dig rätt i Gudrun Schymans led.

Med en gammal kommunist som partiledare är det i och för sig inte så märkligt att frihet och fritt tänkande inte står högt i kurs. Men när jag hör de där kvinnorna på vernissagen och på diverse ställen tar del av Fis sätt att agitera och argumentera, då värker det inom mig.

Jag tar i det lilla strid varje dag för att mina små döttrar ska få växa upp med samma självklara möjligheter som pojkar.

Och jag arbetar i en mycket mansdominerad miljö.

En värld där unga grabbar som ibland aldrig ens satt sin ena pungkula på en internationell pressläktare ändå tillåts breda ut sig, skrevande i tv-sofforna, som självutnämnda experter. Där vi kvinnor ofta är de med utbildning och språkkunskap, men ändå får jobba i motvind för att nå samma status som männen. Det är pinsamt, ledsamt och förlegat. Och inget ändrar sig utan kamp.

Men jag vill inte se denna kamp kidnappad av ett parti som Fi. Jag förtvivlar när kvinnor buntas ihop som ett kollektiv, som om feminism vore en fråga för sig.

Som om vi kvinnor inte alla vore individer med vitt skilda uppfattningar kring vård, omsorg, skola, utrikes-, invandrings- och kriminal-politik.

Framför allt vill jag föra kampen för en jämställd värld hand i hand, inte i polemik, med alla de underbara män som trots allt vill samma sak.

Fi predikar ”tolerans” i sitt partiprogram men står på många sätt för intolerans.

Men kampen för en jämställd värld är för viktig för att den ska få beslagtas av dem och deras anhängare.

Feminismen är större än så.

1 av 3

Omtänksamma män

”Rösträtt är ingen mänsklig rätt. Kvinnans natur hänvisar henne till högre områden än det politiska grovarbetet”. En rar insändare i DN, 1918. Tre år senare fick svenska kvinnor rösträtt.

Lästipset

Odödliga ”Dagen svalnar” av Edith Södergran. ”Du sökte en kvinna och fann en själ - du är besviken”.