Statistik är si och så som slutar i någon självklarhet

KOLUMNISTER

Det var på det stora hela en bra vecka. Lite rött i mitten, sol och åtminstone inte fler än två större hemma hos-intervjuer med dansbandssångerskor i mina tidningar.

Jo, och så en verklig ljuspunkt.

Ni vet hur tråkigt det är med statistik. Si och så många procent har för vana att si och så många gånger i månaden äta si och så många chips vilket (givet att det rör sig om den vanliga, lättsaltade sorten) utgör si och så många gram som i sin tur ger si och så många milligram akrylamid, vilket innebär att alla som äter chips kommer att dö. De också.

Det blir liksom aldrig mer än långa kedjor av si och så, som slutar i någon snöplig självklarhet.

Man kan se de där statistikmakarna framför sig. Det är sådana där killar som i plugget kunde alla fotbollstabeller utantill. Eller som fick en obehagligt blöt distansblick av tillfredsställelse när man skulle nöta in det periodiska systemet. Eller som lärde sig konturerna av varje sovjetisk flygplanstyp, för att vara beredda när det stora fosterländska kriget kom.

Det är killar - visst, en och annan tjej också, men några få fröken Duktig gör inget fittstim - som behöver såga upp verkligheten i tabellform för att stå ut med den. Som måste missförstå verkligheten på ett vetenskapligt sätt för att kunna förstå den.

De har inte har så stora karriärmöjligheter. De kan blir chefredaktörer på Dagens Nyheter. Eller moderata statsministrar. Eller så blir de statistiker som sågar sönder allt av intresse till små värdelösa bitar.

Därför är det så stärkande när man snubblar över statistik som lyckats smyga sig förbi hela det där gänget av fogsvansar. Som när jag fick läsa statistik från Eurostat, EU:s slutna anstalt för övernationella fogsvansar, som visade att fransmännen använder minst tvål och andra hygienartiklar av alla folk i Europa.

Sådant blir man glad av.

Och så den här veckans ljuspunkt. Tidningen Vår Bostad har sammanställt statistik över var svenskarna har sex, förutom i sovrummet. Svaren är uppdelade efter partisympatier.

Jo, jag vet att det är valrörelse. Jag hör ramsan - vårdskolaomsorg - och den aningen mer koffeinsammanbitna - skatterskatterskatter. Jag har noterat att det varit stambyte av rören i miljöpartiet. Då och då kluckar det till i radion och jag antar att det är Maud Olofsson som låter sitt pärlskratt lätta i någon bygdegård.

Jag läser skribenterna som låtsas bli skrämda av lammet Alf Svensson. Men för en gångs skull får statistiken företräde. Den har förtjänat det.

Hur kommer det sig att just kristdemokrater och miljöpartister gör det i köket? Har de fortfarande bondkök, sådana där man gör allt i, snarare än de där moderna köken i rostfritt stål som ser ut som bårhus? Men då borde väl centerpartister också... (Redaktörens anm: Stryk fr o m här.)

Johan Hakelius