Nu står alla och skriker i kör: Chokladboll!!

KOLUMNISTER

Får man överhuvudtaget öppna truten, utan att vara politiker? Offentligt, alltså. Så att någon hör. Hemma vid kaffebordet får man väl fortfarande muttra lite vad som helst, utan att ha drillats av någon pr-konsult.

Tror jag, i alla fall.

Ja, att jag frågar har förstås att göra med kungen. Vår kung. Carl XVI Gustaf. Han är ingen politiker. Det märker man bland annat på att han säger ogenomtänkta saker ibland. Så där i stunden, när något fångat hans uppmärksamhet. Funderar lite högt.

Människor gör på det sättet. Alla tycker inte att det är självklart att fråga press-sekreterare, politiskt sakkunniga, genusforskare och en panel av statsvetare, innan de tänker högt. Det är bara politiker som har förstått att man måste göra så. Att spontana kommentarer ska planeras noga.

Men kungen gör alltså inte det. Han gör som de flesta av oss. Han säger saker spontant ibland, alldeles utan planering. Ibland till och med utan att tänka på att vissa saker inte får sägas. Offentligt, alltså. Man skulle till och med kunna tänka sig att kungen någon gång, i ett obevakat ögonblick, råkade säga något riktigt hemskt. Som negerboll, till exempel.

Det skulle aldrig en politiker göra. Pressekreterarna, de sakkunniga, genusforskarna och statsvetarna skulle sätta stopp för det fortare än kvickt. Chokladboll, skulle de alla skrika. I kör.

Det är väl ungefär vad de håller på med nu. Chokladboll, skriker de.

CHOKLADBOLL! Kungen ska abdikera och Sverige måste införa republik, för kungen sa inte CHOKLADBOLL! Han sa NEG...!

Ja, det där andra som man inte får säga.

Det lustiga med alltihop är att de hela tiden påstår att det är viktigt att kungen inte är politiker. För det tycker de ju inte alls. De tycker tvärtom att kungen ska vara politiker. Aldrig säga något spontant. Alltid kolla med pr-konsulterna. Aldrig fungera som en människa gör. Såvida människan inte är politiker.

Ärligt talat, är det någon som tror att de är så upprörda som de försöker verka vara? De vet lika väl som alla andra att det bara handlar om en kille som inte är politiker. Men just därför tar de chansen.

För politikerna, deras kompisar i journalistkåren, statsvetarna, pressekreterarna och de politiskt sakkunniga skulle helst se att de som inte är politiker håller truten. Folk kan muttra vid sina kaffebord, men inte offentligt. För folk utan pr-konsult säger så mycket pinsamt.

Särskilt stör det dem att de inte får sätta en av sina egna kompisar på jobbet som statschef. Någon pålitlig typ. Medietränad. Säker. Smidig.

Väldresserad. Någon som aldrig skulle säga negerb... ja, det där ordet, ni vet.

Själv är jag glad att vi har något så otidsenligt som en riktig människa som statschef.

Johan Hakelius