Tänk på Churchill ett tag och rädda din måndag

KOLUMNISTER

Tänker ni på Mozart ibland? Wolfgang Amadeus, menar jag förstås. Kompositören.

Man ska inte göra det. Att tänka på Mozart kan lätt bli lite deppigt. När han var sex år var han redan berömd för sitt pianospel. När han var sju tog hans pappa Leopold med honom på turné genom Europa. I tre år reste de runt. Alla jublade.

Mozart skrev sin första symfoni under den där resan. Och några sonater.

Eller så kanske det händer att ni tänker på Michelangelo. Han från Florens. Michelangelo var 13 när han började på målarskola. Det gick rätt snabbt efter det. Sin pietà-skulptur i Peterskyrkan gjorde han färdig som 23-åring.

Pietà är italienska för fromhet och beskriver egentligen ett visst motiv: jungfru Maria som sörjer med den döde Jesus i sitt knä. Världen är nerlusad av Pietàer. Målningar och skulpturer. Men Michelangelos anses vara den bästa av alla. Ett verk av en 23-åring.

Napoleon blev general vid 24. Samma ålder som William Pitt den yngre uppnått när han blev premiär- och

finansminister i England. Alexander den Store var 22 när han för en så där 2 300 år sedan tog 40 000 man över Hellesponten för att fajtas mot Persien.

De flesta av oss är fortfarande glada för att vi äntligen får gå på Systemet vid den åldern. Det är därför man kan bli deppig. Särskilt en måndag, när allt börjar om. Igen. Så låt mig muntra upp er lite. Med Churchill.

Större delen av hans liv var rätt mycket måndag. Förutom att han var fattig, eller åtminstone alltid gjorde av med mer än han hade, gjorde han ofta bort sig. Bytte partier tills ingen litade på honom. Mest gjorde han bort sig som marinminister under första världskriget. Han försökte sig på ett anfall vid Dardanellerna, som förresten är samma sak som Hellesponten. Det gick åt skogen.

I praktiken var han slut då. Hoppade in och ut i lite regeringar. Men alla visste att han var en föredetting. Och på det stora hela en förlorare.

Ja, så vet ni hur det gick. Vid 66 blev han premiärminister. Och vinnarnas vinnare. Sedan tog kriget slut och han förlorade valet. Men 1951, vid 76 års ålder, blev han premiärminister igen.

Eller tänk åtminstone på Humphrey Bogart. Han var 45 när han gjorde Casablanca. Dubbelt så gammal som Alexander på Hellesponten. Och Mick Jagger dansar rätt okej fortfarande. Trots allt. Sina 60 år till trots.

Och förresten: Mozart dog vid 35. Alexander vid 33.

Man måste ju inte ha så bråttom. Mycket kan hända än. Även om det är måndag.

Johan Hakelius