Dagens namn: Signe, Signhild
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Johan
Hakelius

Bästsäljaren bleknar mot en nubbe i Alfta

   Någonstans, kanske just nu, sätter sig en människa ned och börjar skriva. Vi vet inte om det, den där människan vet inte om det, inte ens Albert Bonnier i sin himmel vet om det, men det kommer att bli en bästsäljare. En riktig pangsuccé, översatt till 38 språk.

Orden kommer om något år att få producenter i Hollywood att osäkra checkhäftena, Russell Crowe att dräggla efter huvudrollen och världsledande plastföretag att skissa på "mörschendajs" i form av små dockor, dusch-draperier och äggkoppar.

 

Allt prytt med hjältar från filmen, som först var hjältar i boken, som först var en idé i huvudet på den där personen som någonstans, kanske just nu, sätter sig ned och börjar förvandla idén till text.

 

Jag tänker på det här, därför att jag i går besökte min lokale chokladhandlare. Jo, sådana finns faktiskt. Och i dörren till hans affär satt ett taffligt tecknat bokomslag.

"Gör dina nära och kära glada och lyckliga med denna bok", stod det över ett naket par på en motorcykel i full fart. Bakifrån. Mannen satt på bönpallen. Han höll en pizza i var hand. Som en kypare med dubbla brickor. Kvinnan var framåtlutad och rödhårig, med ett fast grepp om styret.

En nubbe och pizza i Alfta, var titeln. Saw Alonzo författaren.

Om man undrade vad det kunde vara för slags bok som låter folk i Hälsingland åka motorcykel, iklädda endast pizzor, fanns ett svar på det också:

"En fantastisk vuxensaga där äventyr, kärlek, passion, mat, fart och spänning vävs samman med en finstämd humor. En kanonbra bok."

 

Ni förstår stuket. Vi kan säga så här: Ingen Hollywoodproducent som råkar vandra Odengatan ned kommer att börja famla efter miljonerna. En naken Russell Crowe kommer aldrig käka pizza och ta en nubbe i Alfta. Svenska Akademien kommer nog inte heller att höra av sig.

Vad vill jag ha sagt med det, då?

 

Tja, jag kan varken avråda eller rekommendera er att läsa boken, eftersom jag inte läst den själv. Men när jag stod där, utanför chokladaffären, kände jag mig ändå varm inombords.

För någonstans, kanske just nu, sätter sig en människa ned och börjar skriva. Trots att vi vet, den där människan vet och Albert Bonnier i sin himmel vet, att det inte kommer att bli en bästsäljare. Ingen pangsuccé översatt till 38 språk. Men boken blir skriven. Utan mörschendajs. Och några månader senare marknadsförs den, med gott humör, hos den lokala chokladhandlaren.

En bästsäljare, travad på varuhuspall, är rätt blek i jämförelse.

Johan Hakelius

Johan Hakelius

Visa fler

Nyheter

Visa fler
Om Aftonbladet