Bakåframmare vet alltid bäst

KOLUMNISTER

Var kommer de ifrån, alla de här som bestämt sig för att saker som är på ett visst sätt, i själva verket är på ett helt annat sätt? Det är ofelbart.

Säg något självklart, som att landets alla Konsumlador i Stalinbetong är inihelvete fula och en bakåframmare börjar smacka saliv.

– Tycker du? Jag tycker det är en vacker arkitektur, jag. Stilren, självsäker, modern.

Eller säg att de här galningarna som spränger sig i luften på bussar, kaféer, tåg, i kör är galningar. Upp poppar en bakåframmare:

– Man måste se det i ett större sammanhang. Under vissa omständigheter kan man ju förstå att ?

Och så vidare.

Det är så det är med bakåframmare. Så snart de öppnar käften vet man vart det är på väg.

På tre minuter blankt landar alltihop i att något parkeringshus i själva verket är snyggare än Panthenon, eller i en alldeles märkbar men luddig känsla av att självmordsbombning är en kul och hederlig hobby.

Och de bara fortsätter och fortsätter. Häromdagen påpekade någonÌ´0;i radio att det börjar bli lite si och så med läsning och räkning i skolan. Säkert som spam i inkorgen anlände en bakåframmare inom mikrofonradien och levererade sitt:

– Jo, men det finns ju så mycket Nya Kunskaper nu. Datorer och elektronik och internet och ?

Ingen begrep förstås exakt vad det betydde. Att det inte är så viktigt att lära ungar läsa och räkna, så länge de kan surfa in på rätt porrsidor? Eller att detÌ´0;i största allmänhet är dags att lägga gammal kunskap som läsning och räkning i samma låda som åderlåtning med blodiglar och vadmalssömnad? Men huvudpoängen var tydlig: det är mossigt att bry sig om att allt färre ungar kan läsa och räkna.

Och där är nyckeln för att begripa bakåframmarna: folk som ser det självklara som självklart är för dem alltid mossiga. Bonnigt bröliga lågpannor. En progressivt upplyst människa, det vill säga en bakåframmare, låter sig däremot aldrig luras av en enkel självklarhet.

Det måste ge en rätt skön känsla av överlägsenhet. Fast jag vet inte om det kommer att vara till någon tröst för kommande generationer av analfabeter. Kanske kan bakåframmarna fixa bredbandsuppkoppling åt dem i något vackert parkeringshus. Eller så kan ju ungarna alltid bli självmordsbombare.

Johan Hakelius