Utanförskap är lätt att hamna i

KOLUMNISTER

Det är bara en gissning, men jag har nog ögnat igenom femton artiklar om "Kronprinsessan". Jag har kanske glidit förbi en så där åtta-tio intervjuer med Alexandra Rapaport om "Kronprinsessan". Ett halvdussin gånger har jag torkat ur vasken eller gjort kaffe och i radion har de pratat om "Kronprinsessan". En gång talade Mona Sahlin, "Kronprinsessans" förlaga, med Hanne Vibeke-Holst, "Kronprinsessans" morsa, om "Kronprinsessan" i ett program om "Kronprinsessan".

Detta inte sagt som ett sätt att slipa kapsågen. Tv-serien var slutsänd för flera veckor sedan och jag har faktiskt inget att säga om den. Det är det som är hela poängen: Jag har inte sett en sekund av "Kronprinsessan".

Det händer ibland. Plötsligt verkar alla besatta av någonting. Det är otroligt intressant, det är samtiden, det är allt. Men du känner dig som om du tagit in på hotell och råkat hamna mitt i en ornitologkonferens: Kan man få reda på när frukostbuffén stänger, utan att ha koll på någon jävla stare?

Till en början är det lätt att känna sig utanför. Kanske växer ett litet tvivel. Oj, missar jag något här? Fåglar verkar vara grejen. Man bestämmer sig för att kolla upp saken: knappa in ett naturprogram i hotell-tv:n, eller gå förbi en bokhandel och köpa något med en örn på omslaget.

Men på något sätt blir det aldrig så. Det är Simpsons på andra kanalen och i bokhandeln säger någon att Stig Larssons samlade artiklar är på ingång, eller så ser man Leif GW:s senaste i pocket ligga där.

Fjäderfäna flaxar i väg över medvetandets horisont med ett tankspritt kackel.

Och man vänjer sig. Man vänjer sig vid att äta frukost bland ornitologer, man vänjer sig att dela hiss med dem, man vänjer sig att nicka vänligt åt dem i hotellkorridoren. Det känns rent av rätt skönt. Man har skapat sin lilla privatsfär. Ett eget liv, som skiljer sig från omvärlden just genom att vara fågelfritt.

Precis så var det för mig med "Kronprinsessan". Inget medvetet val. Jag kom mig bara inte för att ta en provtitt på det som alla pratade om. En miss, kanske.

Å andra sidan: en dag är det dags att checka ut från det där hotellet. Och plötsligt talar ingen om fåglar längre. Det som var världens centrum bara försvinner.

Har du hört någon nämna "Kronprinsessan" de senaste veckorna?

Johan Hakelius