Jag vill hänga upp dem i krokar i taket

KOLUMNISTER

Sommar och när man har tröttnat på att ruska rabarber ur landet och sand ur kalsingarna, när lillhjärnan börjar vina som en överhettad startmotor i sina försök att få storhjärnan att tända igen, då är det dags att göra något kulturellt.

Det första man kommer på har, av någon anledning, ofta att göra med stora stenhus i närheten. Så man häller hemgjord saft i närmast anhöriga och åker i väg. Strax är man framme.

Alla dessa kråsinramade stormaktsvärstingar. De kragstövlade runt i Kurland, Livland och Kexholm för kung, fosterland och sekiner. De släpade hem byte och lade sten på sten på sten, så att alla skulle se vilka schysta marginaler deras fälttåg hade. Och vad blev det av det? Ett sommarland av utflyktsmål, rekommenderade av den kommunala kulturnämnden. Hoppslott för plugghästar.

Där vandrar vi omkring och glosar på änglakörerna i taken och paddkäftade lejon i guld. Där ställs vi inför det klassiska moraliska dilemmat: Berätta att krokarna i taket är till för att hänga en lykta, eller kanske för att hålla maten från råttorna, inte för något så kul som tortyr och lemlästning?

Sanningen, eller låta bli att göra barn och amerikaner besvikna?

Så brukade det åtminstone vara. På sin höjd dök det upp en plirögd guide i välstruken kofta, som faktiskt visste var Kexholm låg och harklade sig när någons tassar kom för nära gyllenlädret.

Men det är slut på friden.

Ingen somrig stenhög är numera utan sina rollspelare. Så snart man larmat bilen står Axel Oxenstierna vid ens sida och skryter om att han skapade Postverket. Ska man köpa en Piggelin får man göra det av Magnus Gabriel de la Gardie, med en recitation av ”Kom, Jesus, du min Frälserman” som växel. I varje eldstad, antagligen i slottskaféernas mikrovågsugnar också, sitter en Cartesius och förbannar kylan, i väntan på lunginflammationen.

För de är överallt. De attackerar dig. Du förväntas delta i deras lilla fantasi. Men jag har inget att säga en revisor, utklädd till drottning Kristina, som stolpar fram och undrar om hon borde konvertera.

Det är lite sent att snacka om det nu.

Det jag har är något annat: en växande lust att använda de där krokarna i taket på ett sätt som skulle göra barn och amerikaner glada. Bär du krås och krag- stövlar i sommar, betrakta detta som en varning.