Regeringen försöker mörka om FRA-lagen

Johan Hakelius om regeringens försök att styra debatten.

KOLUMNISTER

Här är ett intressant faktum: i går stoppade Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund in en artikel på debattsidan i Dagens Nyheter.

Jo, jag vet. Men vänta. Det är faktiskt intressant.

De fyra hade något viktigt att meddela. Inte så konstigt, egentligen, för det var en alldeles speciell politisk dag

i går. Det var en sådan där undantagsdag – de kanske dyker upp en gång vart tionde år – när riksdagen inte bara leker postkontor och stämplar igenom allt som passerar.

Frågan gällde om det är en bra idé att låta staten tjuvkika i alla våra mejl och tjuvlyssna på alla våra telefonsamtal. Regeringen säger ja. Så vitt man begriper i hopp om att fånga upp ett mejl av det här slaget: ”Salaam kamrater! Jag har flyttat! Välkommen på Jihad lördag klockan 18.00 på Tora Boragatan 13, 2 trappor. Död åt de otrogna! Usama.”

En del av regeringens egna partikamrater tvivlade. De funderade på att rösta mot regeringen.

Det är klart att de fyra borgerliga partiledarna en så speciell dag gärna vill ha ett ord med i laget.

Men det är här det intressanta kommer: den där debattartikeln handlade om något helt annat. Den handlade om att Sveriges pensionärer ska få några kronor extra, från och med nästa år.

Va?

Jo, visst. På denna alldeles ovanliga politiska dag, när riksdagen debatterade om Sverige måste bli mer likt Östtyskland, tyckte regeringens fyra partiledare att det viktigaste som fanns att säga, var att de ska justera grundavdraget en aning.

Så fungerar nämligen svensk demokrati. Det anses vara ett pinsamt misslyckande om en viktig fråga faktiskt avgörs genom öppen debatt i Sveriges riksdag.

En partiledares plikt är då att låtsas som ingenting. Att spela dum. Att tala om något helt annat.

Det är ju lite beklämmande. Men man hinner knappt tänka den tanken innan en ännu mer beklämmande tanke slår till.

Tänk om de där fyra vet vad de gör. Tänk om ämnet för deras artikel var väl valt för just den dagen.

Tänk om de räknar med att folk i allmänhet skiter i om staten läser deras mejl och lyssnar på deras telefon, bara de får några spänn extra i fickpeng.

Tänk om de har rätt.

Vad är det man kallar en människa som säljer sin frihet?

Jo, just det: slav.