Var redo, på onsdag är undergången här

KOLUMNISTER

När världen går under, på onsdag nästa vecka, vill man inte vara Walter Wagner.

Visst, trist för oss andra också, men vi kommer inte att märka det. Ena milli­sekunden står vi och velar som vanligt. Andra millisekunden är vi alla sammanpressade i en enormt tung punkt i utkanterna av Genève.

Ja, eller det som en gång var utkanterna av Genève.

Det är värre för Walter Wagner. Han kommer inte att hinna ropa ”Vad var det jag sa”.

Läser man tidningen Ny teknik fick man träffa Wagner redan i våras. Mattelärare från Hawaii, med en botanisk trädgård. Har studerat biologi och fysik.

Upptäckare av en tidigare okänd partikel, ”magnetisk monopol”, med hjälp av en ballongburen mätare för kosmisk strålning.

Om den upptäckten verkar Walter Wagner inte riktigt vara ense med världens fysiker. Detsamma gäller onsdagens undergång. Det är då CERN, det europeiska partikelfysiklaboratoriet, premiärstartar sin gigantiska accelerator. Den får protoner att nästan nå ljusets hastighet och krockar dem med varandra.

Det, säger Walter Wagner, kan skapa små svarta hål, som suger in hela världen. Möjligen hela universum. Eller så kan det bildas ”strangelets”, partiklar som är så konstiga att ingen riktigt kan förklara vad de är, eller om de finns. Men följden blir undergång.

Professor Otto Rössler backar upp honom. Rössler är kaosforskare. Hans ­föreläsningar kan börja med dvärgschimpanser och sluta med rymdfarkoster befolkade av enäggstvillingar.

På CERN fnyser de. En skur protoner nära ljusets hastighet innehåller ­lika mycket energi som en myggsvärm.

De har säkert rätt. Men det finns några rader i Walter Wagners meritförteckning, strax efter den ”magnetiska monopolen”. Där framgår det att han tog ”tre års uppehåll” från fysiken, för att studera juridik. Sedan forskade han igen, bara för att strax därefter ”ta sig an att undervisa i naturvetenskap och matematik, på grund- och högskolenivå”. På Hawaii.

Man anar något här. Walter Wagner har saknat uppbackning. Antagligen har han ett visst behov av upprättelse.

Det vore tragiskt om Wagner fick upprättelse på onsdag, när han inte kan njuta av det. Mitt förslag är att vi alla ser till att vara hela och rena inunder om en vecka. Man vet aldrig vad som händer och om nu Walter Wagner har rätt, kan vi åtminstone visa honom den respekten.