Kolumn

Johan Hakelius

Kolumnister

Joltcola-pundarna vill inte betala

Då var det dags. Just i dag går vi med bredbandig blixtfart från Engelbrekt till Lukasjenko. Nu är det Katlagrotta för hela slanten.

Det kommer att bli terror. Små spinkiga Joltcola-pundare kommer att släpas in i bolagskällarna och få fjunskäggen dragna, strå för strå. Det hotfulla ploppandet av iPodlurar, med rå kraft slitna ur späda hörselgångar, kommer att eka genom landet. Man kan inte ens utesluta att en och annan skönt svajig mössa åker av.

Kanske är du rädd. Kanske kommer du bara att glutta genom en springa i ytterdörren, när de hämtar din skärmbleke granne. Men i morgon kommer de efter dig.

Som tur är finns en motståndsrörelse. Antagligen leds den av den där killen... vad heter han, nu igen? Kattfot? Gullviva? Mandelblom? Blå viol?

Nej, Falkvinge, var det nog. Frihetskämparna kommer att dra ut på gatan...vänta nu, det där var löjligt analogt. De kommer att sitta hemma, framför sina datorer, förstås. Och hitta på nya, vattentäta sätt att komma över andras arbete utan att betala.

Givetvis som en protest. Av ren idealism. För principens skull.

För det gäller Ipred-lagen. Den råder från och med i dag. Och i skrivande stund sitter ilsket morrande fildelare i radion. De låter som om de redan packat för flykten till Bora-Bora. Grunden för rättsstat och demokrati, det vill säga den mänskliga rättigheten att sno saker på nätet, är hotad.

Låt mig vara den förste som påpekar att jag inte är särskilt inläst på Ipredlagen. Sannolikt har den en massa svagheter, eftersom politiker varit inblandade. Men låt mig också vara den förste som påpekar att jag fullständigt skiter i det.

Jag tillhör den grupp som inte kunnat se en enda bild från Pirate Bay-rättegången, utan att överväldigas av lusten att skicka de där grabbarna i säng, utan middag. Jag känner de här typerna. Jag har varit en själv. Det vill säga en hånflinande, struttande bäbisrebell med långfingret i allas nyllen och en krystad ideologisk förklaring till allt som är bekvämt och verkar kul. Sedan fick jag riktig skäggväxt.

Och det argumenteras, argumenteras och argumenteras. Stora, tunga, läbbiga ord: ”totalitärt”, ”diktatur”, ”förföljelse”, ”övergrepp”. Fast alla vet vad det egentligen handlar om: Det är bekvämare och billigare att snatta än att betala.