Gudrun är som en småtokig gammal vän

KOLUMNISTER

Gudrun ska ställa upp i ”Let’s dance” och strax före jul skrev hon under en debattartikel som för­säkrade att feminister har bättre sex än andra.

Ingendera lär ha höjt ens ett halvdussin svenska ögonbryn. Det är som det ska vara. Precis vad man väntar sig. Inget att förundras över.

Jag vet inte om man kan säga att Gudrun Schyman blivit folkkär, men någonting ditåt är det. Hon har tappat efternamnet och blivit tidlös. Vi har delat liv med henne i motgång och medgång: Genom fylla, skattefusk, förlossning, talibantal och kanonval. Vi har känt och tyckt och argumenterat, tills hörnen slipats runda och en blid mysbelysning lägrat sig över vårt förhållande.

Satte man en grupp svenskar i ett rum och videofilmade dem medan de fick titta på några av Gudruns senaste påhitt, slår jag vad om att fler skulle le än gnissla tänder. Inga hånfulla, elaka leenden, utan tvärtom varma, sentimentala leenden.

Gudrun är en gammal vän, kanske lite spattig och egen och småtokig, men vi skulle inte vilja vara utan henne.

Det är val nästa år och jag undrar om det suttit en krisgrupp på TV 4, redo att försvara att en partiledare ska delta i deras dansprogram. Antagligen inte. Antagligen förstod fyran att inte ens de andra partierna skulle bli upprörda. Att de bara skulle le en smula, de med.

Det är förstås märkligt. Vi har ändå att göra med ett politiskt fenomen. En partiledare som tog sitt förra parti från fyra–fem procent till tolv procent, bara genom att vara Gudrun. Och hon har egentligen inte ändrats ett skvatt. Hon är fortfarande vass, strängt politisk, fullt medveten om vilka knappar som trycker fram rubrikerna. Och nu har hon fixat gratis egenreklam i Sveriges största tv-kanal under bästa sändningstid ett valår.

Räkna med ”feministchocker” i vår.

Konkurrentpartierna borde vara rasande. Men det är de inte. Och märkligast av allt är att de inte har någon anledning att vara det.

Många politiker tragglar på, utan att märkas. Andra får ett ögonblick i ljuset och försvinner spårlöst. Några få behåller sin politiska kraft livet ut.

Men Gudrun är en alldeles egen kategori. Hon har en evig plats i ljuset, men har förlorat all politisk kraft.

En politikens Anna Book eller Kikki Danielsson. En gång sjöng de, nu bara är de.

Vi gillar dem. Vi ler.

Sedan går vi vidare.