Efter hundra år är rollerna ombytta

KOLUMNISTER

Jag vet inte om någon, förutom de som plastar in alla årgångar av Arbetaren, minns Joe Hill längre. Kort sammanfattning: egentligen Joel Hägglund, född i Gävle 1879, pappan konduktör. Emigrerade till Amerika som 23-åring, blev syndikalist och skrev kampsånger, dömd för mord 1914, avrättad i Utah 1915.

Det var Joe Hill som skrev raden ”Du får kalvstek i himmelens höjd”, som en satir över präster som förmanar svältande arbetare att foga sig. Eller, mer precist, han skrev ”You’ll get pie in the sky when you die”. Ture Nerman stod för översättningen.

Oavsett språk är den där raden fortfarande på pricken. Fast tvärtom.

Två nyhetsinslag har gjort intryck på mig den här veckan. Det första var en radiointervju med Louise Boije af Gennäs, som just haft premiär på sin pjäs ”Kvinna klädd i solen” på Stockholms stadsteater. Det är en komedi om Anna Kruse, framgångsrik partiledare. Titeln kommer från Uppenbarelseboken och kritiken har varit sådär. Intervjun kom att handla en hel del om risken med ”populism” och behovet av ”engagemang”: ”Det är viktigt att även yngre människor i samhället förstår hur angelägen politiken är.”

Det andra var ett avsnitt i TV4:s ”Sverigeresa” inför valet. De besökte benediktinmunken Broder Ingmar i ett kloster i Brösarp. Han gick, i vänlig ton och med ett sällsamt hopp, rakt på sak. Västvärlden är på väg att glömma sitt historiska och andliga arv. Vi har aldrig haft så tekniskt lätt att kommunicera, men få vet längre vad ett verkligt möte mellan människor är.

Det mesta handlar om det materiella och vi har ”sålt ut den mänskliga värdigheten”.

Det första inslaget minns jag därför att det var så hårdstoppat med politiska klichéer att man fick träsmak bara av att lyssna. Det andra därför att det hade ett ärligt budskap.

Hundra år har gått sedan Joe Hill skrev raderna om kalvstek i himmelens höjd. Man förstår precis hur han tänkte. Hur han hörde tomheten i predikandet. Hur det klingade av falska löften, självgod rättfärdighet och maktens systemförsvar.

Hundra år har gått och raden är fortfarande på pricken. Det är bara rollerna som är ombytta. Tomheten har flyttat in i de politiska predikningarna.

Avslöjandet kommer från ett kloster i Brösarp.