Kolumn

Johan Hakelius

Verklighetens ”The Office” – bortsett från humorn

KOLUMNISTER

Man vet ju hur det är: börsmäklare är psykopater. Präster brukade vara hämmade sexualsadister, innan omskolade barnmorskor tog över kyrkan. Vi proffskolumnister är alla omdömeslösa narcissister. Men vilka söker jobb hos Diskrimineringsombudsmannen?

Allt verkar ha gått fel på DO. Nittio personer avlönas, men ärenden blir liggande. Kommer de till prövning är grundtipset att DO får på tafsen. Justitieombudsmannen uttrycker sig syrligt. Hög personalomsättning och sjukskrivningar. Det är som ”The Office”, fast utan humor.

Problemet är chefen, Katri Linna, sägs det. Hon blev utsedd till Sveriges sämsta chef 2009. Ingen tar henne egentligen i försvar, men det finns alternativa förklaringar. Den vanligaste är att det var fel att slå ihop fyra olika ombudsmän för olika sorters diskriminering till en. Så tycker man om man är vänster och/eller en av de ombudsmän som förlorade jobbet.

Båda förklaringarna stämmer kanske. Och så var det frågan: vilka söker jobb hos DO?

Enligt en facklig enkät blir en fjärdedel av DO:s anställda ”ledsna och nedstämda” av jobbet. Det vittnas om ”kränkningar”. Var tionde anställd anser sig vara – skratta inte – diskriminerad av sin arbetsgivare.

Det är här man hamnar i beråd.

Å ena sidan finns få saker så gripande som en ledsen tjänsteman. Å andra sidan kan man inte låta bli att undra om man borde tycka mest synd om Katri Linna.

Vi talar trots allt om en myndighet vars livsluft är att se kränkningar och taskigheter varhelst den vänder sig. En myndighet med order att ha särskilt ömma tår. Är det alldeles orimligt att tro att även den sortens uppdrag lockar en viss sorts person? Kanske inte den mest lättsamma sorten.

Men, för all del, det gäller väl i så fall även chefen.

För en månad sedan skrev Katri Linna att DO vill vara en ”förebild för andra arbetsgivare”. Därför ”placerar arbetsgivaren DO inte ut adventsljusstakar i lokalerna”. DO är neutral i trosfrågor.

Vi talar alltså om en arbetsplats där en vanlig adventsljusstake anses vara en provokation. Är det märkligt om stämningen blir spänd?

DO måste skärpa sig för att göra nytta, sägs det. Jag håller inte med. DO gör redan stor nytta. Det är en myndighet som påminner oss om hur hela samhället blir, om vi skulle sätta rätten att vara kränkt framför allt.