Hela jorden är en skolgård som vill ge en pojke spö

På väg för att slåss för demokratin?
Foto: Foto: Jerker IVARSSON
På väg för att slåss för demokratin?
KOLUMNISTER

Folk satt i svällande pluderhosor och knäppte otåligt på lutor i väntan på besked. Det kunde ta veckor eller månader. När en kurir väl kom med besked, om vad det nu vara månde, var det värdefull information. Ingen lapp var för oviktig för att inte tummas i timtal. För om information är en bristvara, är all information oskattbar.

Så var det då. Vi har förstås motsatt problem. Det går inte en sekund utan kurirer som rycker oss i hosorna. Allt

i livet kan ta slut, när vi som bäst behöver det: kärlek, pengar, toapapper. Det enda undantaget är information. Varthän vi än går är det besked, upplysningar, meddelanden, anvisningar, förklaringar, tillkännagivanden och rapporter.
 

Ju lättare det har blivit att informera, desto mer har vi tyckt oss behöva informera om. Det är som om varje steg av teknisk utveckling, från telegraf till twitter, gör ytterligare en bit av världen offentlig. Det har sina fördelar. ”Transparens” brukar det heta när myndighetspersoner klär rösten

i söndagskostym och talar om saken. Genomskinlighet, på svenska.

Ett bra ord. Men inte i första hand på det sätt myndighetspersonerna menar.

Visst ger ett ständigt flöde av information alla en möjlighet att få vara med. I teorin. Visst kan man tänka sig att ju mer information vi får om våra medmänniskor, desto större blir förståelsen. I teorin.

I praktiken vetifan.

Det senaste i modern transparens är ett klipp på Youtube, som snart hela världen sett: Den australiensiska femtonåringen Casey Haynes slår tillbaka mot sin mobbare, tolvåringen Ritchard Gale. Något brister inom Casey när Ritchard slår honom i ansiktet. Han lyfter upp sin mobbare, hälften så stor som han själv, och kastar honom i marken med full kraft.

Globalt jubel.
 

Nu kan vi ta del av en intervju med mobbaren Ritchard Gale också: en hartandad, knotig liten pojke med skrämda ögon. Han påstår att Casey var först att mobba honom. Kanske ljuger han. Men spelar det längre någon roll? Nu är hela jorden en skolgård som vill ge Ritchard spö.

Genomskinlighet är ett bra ord, för ska vi orka med all information måste vi behandla de flesta kurirer som om de var osynliga. Inte se och inte höra. Den spinkige tolvåringen Ritchard Gale har blivit genomskinlig på just det sättet.

Informationen är ständigt ny. Moralen är gammaltestamentlig.

FAKTA

Citatet

”Så lite tid, så lite att göra.”
Oscar Levant

Veckans läxa

Lär dig något intressant. I dag, den paneuropeiska picknicken: http://sv.wikipedia.org/wiki/Paneuropeiska_picknicken

Och förresten

... dyker ständigt begreppet ”demokratikämpar” upp under de pågående oroligheterna i Nordafrika. Det är en rörande tanke att Libyens rebeller består av folkrörelseblida demokrater, som motvilligt sett sig tvingade att hänga undan bandyportföljen, lämna pågående studiecirkel och ta till vapen. Men kan vi vara säkra? Borde vi inte åtminstone utverka ett löfte om att libyska Domus ska få fortsätta att heta Domus, även efter revolutionen, innan vi skickar Jas?