Det är inte roligt att skriva böcker

KOLUMNISTER

Medan statskupper pågår, kriget mot terrorismen fortsätter och merparten av världens befolkning lever i fattigdom så har landets författare och bokälskare samlats i Göteborg.

Mytomspunnet är detta yrke, och det låter kanske trevligt och till och med glamoröst att skriva böcker, några timmars arbete och sedan en lättjefull tillvaro där man ligger på sängen och äter praliner.

Sanningen är självklart en annan. Bakom varje bok ligger månader av hårt slit, ångest och vedermödor. Och ytterst få av de titlar som kommer ut går med vinst, eller blir ens recenserade.

Att sälja är viktigt, det gäller att tjäna in pengar så att man kan skriva nästa bok. Och bokbranschen, som tidigare varit väldigt konservativ, har yrvaket börjat ruska på sig och börja bete sig affärsmässigt. En bok behöver marknadsföring och tricken för att synas och ta plats blir därför allt mer sofistikerade. Numera lanserar pr-byråer och pressmänniskor författare som om de vore rockstjärnor och jag kan glatt erkänna att jag är en av de värsta. Under bokmässan har jag gjort allt för att marknadsföra min nya bok, från att bli uppspikad på ett kors iförd långklänning till att hjula runt i tv.

Men vad händer om förlagen börjar tycka att en författare inte är tillräckligt "sexig"? Kommer de fortsätta att ge ut böcker även om hon eller han är en grå och tråkig typ? Och vad är egentligen viktigt, boken eller den som skrivit den?

Musikbranschen gick ju i stå när artisterna handplockades för sitt utseende, sjungandet kom i andra hand och man kunde alltid fixa till slutresultatet i studion. Tänk om det blir detsamma inom bokbranschen, den sista bastionen för ålderdom och torrhet.

Och hur är det med författarnas rättigheter? En pocket kostar runt 50 spänn i handeln men författaren får knappt en krona för varje såld bok. Därför har två nya förlag startats som enbart ska ge ut pocketböcker, jag är delägare i det ena. Bokbranschen står inför en jätteförändring och det ska bli intressant att se om den kan behålla sin integritet och mångfald eller faller ned i popsnöreträsket.

I vilket fall har jag fått nog och ska sluta skriva romaner. Det är helt enkelt inte roligt längre, den där andra verkligheten, med sina statskupper, krig och levande människor lockar mycket mer än att stå på en scen. Så hej, journalistiken, här kommer jag igen. Verkligheten rockar.

Johanne Hildebrandt