Hemskt blir vackert med Mao-glasögon

KOLUMNISTER

Är du trött på massmord, tortyr och diktatorer som bara skriker? Gör som Gunnar Bergström och Jan Myrdal, prova de rosa Maoglasögonen som gör att allt hemskt blir vackert.

I veckan öppnar Forum för levande historia sin utställning Middag med Pol Pot och i en reklamfilm driver man med de två svenskarna som besökte Kambodja 1978 och inte såg något av massmorden som pågick i landet.

Utställningen handlar om hur ideologisk övertygelse, grupptryck och tidsanda förvränger all tillgänglig information. Inget kunde vara mer sant i en tid då ultrahögern hyllar USA med en sådan intensitet att till och med en felbombad by full med civila ursäktas.

Vänstern fördömer å andra sidan allt som inte innehåller orden: Hata USA-imperialism.

Själv har jag blivit utsedd till krigshetsare av dem, förmodligen för att jag tycker att vi ska stödja de soldater som detta land har skickat till Afghanistan. (De som på kultursidorna kallas legosoldater för fossilkapitalismens sista strider.)

Det spelar ingen roll vad jag än säger, hur mycket fakta jag lägger fram, mina meningsmotståndare kommer ändå tolka allt jag säger som tecken på att jag är den krigshetsare de bestämt sig för att jag ska vara.

Sanningen har nämligen väldigt lite att göra med ideologier där fakta ofta undanhålls eller vrids till ens egen fördel.

Jag vet själv hur det är, mea maxima culpa. Under den tid då jag var involverad i feminismen användes samma slentrianmässiga förklaringsmodeller.

Allt, från slarv på jobbet till världsläget, bortförklarades av meningsfränderna med ett ”det är bara för att du är kvinna”. De som opponerade sig förstod helt enkelt inte hur förtryckta och hjärntvättade de var av patriarkatet. Det finns tyvärr många fler exempel. En del är övertygade om att alla invandrare är kriminella utsugare, andra att judarna snor ens organ om man råkar vända njuren till.

Själv missade jag inledningen till den etniska rensningen i Bosnien eftersom jag vägrade tro att människor kunde vara så bestialiska.

Man ser det man vill se och det är lätt att göra misstag när övertygelsen är stark.

Gunnar Bergström vet, och han har massor att lära ut.

Därför ska jag se utställningen Middg med Pol Pot, för att försöka undvika några av de framtida blindskären.

Johanne Hildebrandt