Bloggtjejerna har inte en chans mot Anka

Jannike Björling läggs ner i en kista som är fylld med ormar och vatten. Tilde de Paula skriker: Åh, va duktig du är. Tänk vad stolt du kommer vara när du kommer hem till Sverige och kan berätta om det här! Och jag ligger i soffan, dimmig av feber och influensa, och tänker att nej.

Alla kommer i stället att tycka att du och de andra deltagarna är korkade som utsätter er för något så meningslöst som att bo i djungeln och äta insekter för att fåatt få uppmärksamhet i ett program som är så uselt att det borde ha lagts ner redan på idéstadiet.

Men jag antar att ni ville stärka era varumärken. Det verkar vara den generella drivkraften denna höst då sans, fakta, värdighet och förnuft verkar ha kastats överbord till förmån för utspel från showartister som gör allt för att synas. Det ökar nämligen tittarsiffrorna, säljer fler böcker och/eller tidningar, skaffar fler väljare, lockar fler annonsörer och generar därmed i slutändan pengar. Därför är det viktigt att skapa uppmärksamhet, till varje pris.

Professor Eva Lundgren, känd för sina satanistsektteorier, hoppar på Skavlan och påstår att Norge har tröttnat på honom för att han är så sexistisk. (Att hans nya program visas både i Norge och Sverige hade hon helt missat.) Jan Guillou sluggade vilt mot konkurrenten Bonniers strax innan hans nya bok kom ut på marknaden. Politikerna kämpar tappert med att hoppa på alla från kulturelit till meningsmotståndare.

Det är verkligen som bloggtjejerna förklarat, att allt handlar om att synas, provocera och sticka ut. Men oavsett hur mycket de kämpar så har de inte en chans mot Anna Anka, hennes hemmafruteorier och avsugningstes har gjort att hon smiskat upp höstens samtliga attentionseekers.

Kanske är det min feber som gör att den verklighet som utmålas i tv och medier känns som ett bisarrt skådespel, men jag tror dessvärre inte det. För i en annan dimension dör 46 afghanska mammor i barnsäng denna söndag, 393 000 personer är arbetslösa i Sverige och den senaste trenden bland uttråkade ungdomar är att bränna bilar. Ingen verkar dock bry sig nämnvärt.

Sanning, fakta och värdighet är bara trist, påhopp, och förnedring är betydligt mer underhållande.

Kanske är det trots allt inte konstigt ändå att man känner sig ganska sjuk.