Smekmånaden tar slut med bebisåren

KOLUMNISTER

Föräldramöte i sjuan. Tre stolsrader. Vi flackar med blicken, vem ska föra protokoll den här gången?

För sju år sedan var dessa möten fullsatta. Jag minns entusiasmen inför att våra små blivit skolbarn, alla föräldrars uppsträckta händer. Alla förslag och beskäftiga frågor. Ska de få spela Nintendo på lovet? Hur ofta serveras ketchup?

På BVC togs barnen emot som Guds underverk, en entusiastisk sköterska ritade kurvor och gjorde djupintervjuer.

Då hade vi status. Våra liv var politik. Vi var ”barnfamiljerna”. Vi var debatten om delad föräldraledighet och barnomsorg.

Vi fick erkänsla som tappra krigare i nativitetens tjänst, och krävde förståelse för trötthet och sjukdagar.

Vi var märkvärdiga.

Det är en sådan bluff. Småbarnsåren var ingenting. Att sköta småbarn kräver disciplin och fysisk uthållighet. Det är som att göra lumpen.

Sedan kommer allvaret.

Jag har ofta haft svårt att engageras av debatten om kvoterad föräldraledighet. Som om det skulle spela så himla stor roll vem som dagtid byter, vyssjar och leker det där första året.

För barnledigt följs av 17 år. Och snabbt är smekmånaden officiellt slut. När barnen fyllt åtta år kan vi inte ta ut föräldraledighet, och inte utnyttja rätten till sex timmars arbetsdag.

Men det är nu vi behövs, och kraven är skärpta. Det är nu jag ska stötta, gräla, trösta, diskutera, förhöra läxor. Ge fotmassage. Sitta uppe sent och ligga sömnlös av oro.

Tonårsföräldrar är i skottgluggen. Vi blev kanske tilltufsade på vägen, lite till mans.

Barnen är inte våra längre. Inte på det sättet. Inte som formbara förlängningar av oss själva.

Våra 14-åringar är i lagens mening barn. Men de väcker inte samma sorts ömma känslor. De är inte alltid ens trevliga.

Jag tänker på Bjästaskolan, och rektorn som inte hade en aning om hatkampanjen på nätet mot en 14-åring som våldtagits. Hon är inte unik. Jag tror det är så det ofta är.

Varför blev de lärare? Tycker de ens om att umgås med tonåringar?

Vi är en tredjedel av gruppen som kommer på föräldramöte. Som lyssnar på IUP och ÖPP, stapeldiagram och alkoholforskning.

Vem ska fixa klassresan den här gången? De vill tydligen till Italien.