Vi måste veta mer om varför

"En tragedi”, sa SOS Alarm och skyndade sig att sparka sjuksköterskan som inte ville skicka ambulans till flämtande döende Emil Linnell. Men den analysen räcker inte. Vi behöver veta mer om varför, och det ställe jag skulle börja leta på är landstingens upphandling av ambulansvård.
 

Så här fungerar det:

SOS Alarm är statligt.

SOS-operatören gör vårdprioriteringar på uppdrag av landstinget, som även ska se till att ambulanser finns.

Men ambulanserna de skickar är (i Stockholm och på många andra orter) privata och vinstdrivande. För att bli lönsamma bör ambulanser rulla non-stop.

Vare sig de behövs eller ej. Jag har varit i kontakt med ambulans­förare som säger att åtta av tio utryckningar är onödiga.

Det betyder att när ambulansen verkligen behövs kan den vara upptagen med körningar av människor som lika gärna kunde ha åkt taxi med sin brutna arm.

Det handlar alltså om pengar – och ett upplevt krav att spara resurser.

Låt mig ge ett annat exempel: 29 februari 2008 i Värmland ringde en 60-årig man och beskrev bröstsmärtor. Följande samtal utspelades mellan honom och SOS-operatören i Karlstad.

”Jag måste in på sjukhuset, ser du.”

 ”Vadsadu?”

”Jag måste in på sjuk­huset.”

”Mmm. Du kan kanske beställa en taxi och åka in då.”

Den stackars mannen satte sig då i sin bil, men tvingades stanna, kall­svettig och illamående. Han avled på sjukhus.

Efteråt försvarade sig SOS-operatören i Karlstad med att hon följde reglerna: ”Direktiven från landstinget säger att vi ska vara sparsamma med användning av ambulanser.”

Har vi inte råd med ambulanser?

Ingen vill uttrycka det så. Ingen har bett SOS-operatörer sluta dalta med sjuka. Ingen tar ordet spara i sin mun. Men så hade operatören i Karlstad uppfattat sitt uppdrag, alltså att det finns för få ambulanser, hon skulle ”spara”.

Ännu vet vi inte hur sjuksköterskan tänkte när han i januari nekade ambulans för Emil, som bad för sitt liv.

Utredning pågår. Men om larmet hade gått, hur snabbt hade en ambulans varit på plats?

I Stockholm pågår senaste upphandlingen av ambulanssjukvård. Landstinget vill att 75 procent av invånarna ska kunna nås av ambulans inom tio minuter vid allvarliga larm. Just nu nås 37 procent.

Fyra nya ambulanser ska köpas in, men ambulanssjuksköterskornas förening anser att det inte räcker på långa vägar.