Weigl: Vad görs egentligen för att stoppa nätpedofilerna?

KOLUMNISTER

Följande svårbegripliga syns ha hänt: en 23-årig man väntar på att avtjäna fängelsestraff för sexbrott mot en 13-åring. Han kan därför bjuda hem ett annat barn, hänga henne i en krok i taket, piska henne, utnyttja henne.

Hon är tolv år.

Ja. Brott som dessa fortgår, det är på riktigt. Rättegång pågår. Redan har sju män dömts för våldtäkt och utnyttjande av tolvåringen, vuxna män, upp till 55 år gamla. Några är familjefäder. De flesta har arbete.

Den här unge mannen som misstänks för att ha hängt upp barnet i taket bor hemma hos mamma och pappa i ett villaområde utanför Stockholm. Övergreppet ska ha skett i oktober 2013. Hela förundersökningen är sekretessbelagd men jag hittar en dom mot honom, från samma år, och gör en upptäckt.

■ ■ ■

Bara några månader tidigare har han berättat för tingsrätten om sitt intresse för sex med barn. Ur domen:

"Han var mycket ung, i nioårsåldern, när han på sin första dator började söka på jämnåriga tjejer. Han minns att han i något skede hamnade på polisens stoppsida med varning om att bilder var olagliga. Han fick en jättekick adrenalin och fortsatta att titta. Fram till dess att han var 15 år laddade han ner och han tittade mest på jämnåriga. Med tiden blev det som ett beroende och han sökte mer och mer och efter allt yngre flickor. När han var omkring 18 år hade han nått botten och insåg att han måste göra något åt det hela. Han försökte trappa ner. Hela situationen var jobbig och han mådde dåligt hela tiden och han skämdes. När det var som jobbigast tänkte han på att han kanske borde söka hjälp någonstans men han vågade inte, han var rädd för att bli anmäld."

Tingsrätten dömde inte för våldtäkt utan sexuellt utnyttjande till fängelse i ett år och fyra månader. I pojkrummet fanns 1 469 barnpornografiska bilder och 176 filmer. Han sa att han trodde flickan var nästan femton och att de var "kära".

Den unge mannen sa även till rätten: "Nu har jag börjat gå hos en psykolog och det känns bra även om det är jobbigt att inse vad jag har gjort och hur min familj påverkas."

■ ■ ■

Observera, han kan ha varit uppriktig. Jag har talat med pedofiler som upplever lättnad över att ha avslöjats.

Men nu säger en tolvårig flicka att hon bara sex veckor efter det ångerfulla uttalandet var hemma hos honom. Att han även ville ha henne kopplad som en hund. Kopplet återfanns. Rummet har hon kunnat beskriva. Chattloggar har återskapats.

Ändå säger den unge mannen att han är helt oskyldig. Inte heller det begriper jag. Vilket är vad jag vill få sagt.

Mycket har sagts och skrivits om flickorna som använder sex som självskadebeteende, vilka de är, varför de gör det.

Om vi i stället skulle rikta allt fokus mot gärningsmännen. Vilka är de? Hur fungerar de? Framförallt: Vad görs egentligen för att stoppa nätpedofilerna?