Sexbrott på dagis är inga oundvikliga naturkatastrofer

KOLUMNISTER

Låt oss inse, den helt pedofilsäkra förskolan är en utopi. Det är där pedofilen vill vara. Vi kan förbjuda män på dagis, vilket få vill, och ingen skulle föreslå.

Tvärtom står fler män på dagis högt på den politiska agendan.

Samtidigt är sexbrott på dagis inga oundvikliga naturkatastrofer.

Mycket kan göras. Maskor kan tätas.

Och den uppgiften är kvinnornas. De många kvinnorna som arbetar i barnomsorgen och på förvaltningarna.

På vilket allvar tar de säkerheten?

Jag hade hoppats att det var en omvälvande ögonöppnare när en 21-årig man förra året dömdes för sexuella övergrepp mot 14 barn i Högsby kommun.  Den kvinnliga föreståndaren hade anställt grabben för att ”det är bra med en blandning”. Hon kunde på inga villkor förstå hur övergreppen kunnat ske. Ändå hade han kunnat jobba ostört minst 40 gånger.

Dessutom: varken hon eller någon av de andra kvinnorna förmådde tolka barnens reaktioner. Så små barn visar enligt barnpsykologerna alltid symptom efter sexualtrauma. De har ont, pratar, gråter, tystnar, sluter sig, agerar annorlunda vid toabesök.

Hur har kunskapen ökat sedan dess? Erfarenheten i Högsby, togs den till vara? Fördes vidare? Åkte Sveriges övriga kommuner på studiebesök?

Eller fortsätta alla lalla vidare om att det är synd om alla män som misstänkliggörs för att de vill arbeta på dagis.

Någon självkritik har jag inte sett.

Efteråt fick förskolan bannor av Högsby kommun för att den haft för få pedagoger, att personal utfört arbete den inte hade kompetens för och att det fanns utrymmen på förskolan ingen kunde se in i - som lekborgen den unge praktikanten så skickligt använt sig av.  

Men den utdömda lekborgen hade tidigare godkänts. Det visade sig även att Högsby kommun haft en obefintlig kontroll av förskolan och inte gjort någon tillsyn på nio år.

Och hur var det i Kristianstad?

Inga varningssignaler har såvitt känt funnits. Den häktade mannen i Kristianstad har under några år arbetat på 26 förskolor. Han ska ha åkt fast inte på grund av signaler från barn, föräldrar eller anställda utan på ”annat sätt”.

Alltså: Kvinnorna på förskolan hade ingen aning.