Allt är hennes fel – som vanligt

Han är den ende som förstår mig, säger Andrea Wahlgren i hovrätten om sin man Daniel, han som enligt åklagaren slängt henne i en stenvägg, släpat henne i håret och slagit hennes huvud blodigt.

Förra året polisanmäldes 19 072 fall av kvinnomisshandel, det här var ett av dem.

Två långa vackra människor, dramatiskt klädda i svart, grått och vitt. Andrea har hatt och skyhöga klackar. Hon är 22 år yngre än sin man.

Det var jag som började knuffas, säger hon.

Hon talar med klar stämma. Jag ser hennes käkar mala ljudlöst på ett tuggummi.

Ja, allt är hennes fel. Det var hon som mådde dåligt på festen, för där fanns alla modemänniskor som visste att hon misslyckats som fotomodell i Paris, som såg att hon gått upp i vikt.

Det var hon som mot sin vana blev full, som började svartsjukegräla ute på gatan efter festen.

Det var hon som var hysterisk, uppslukad av de gamla spökrösterna, de som talade om hur ful och misslyckad hon är. Det är hennes problem.

– Som Daniel förstår, till skillnad från alla andra, säger hon, rösten darrar.

Ingenting är Daniels fel. Han gav henne en liten putt bara, senare försökte han dra in henne i lägenheten så gott han kunde – och så ville hon ta livet av sig, började leta knivar och då blev han förstås arg. Men – Daniel är aldrig arg egentligen, han slår i väggar ibland men det gör ju många.

Så låter det. Så har det låtit i svenska domstolar sedan urminnes tider och det var därför tingsrätten var oenig förra året.

Rådmannen Göran Nilsson och nämndemannen Louise Kristensson trodde inte på Andrea Wahlgrens historia om ett ofrivilligt handgemäng mellan en hysterisk kvinna och hennes förstående man. De fann den typisk för en våldsutsatt kvinna som skuldbelägger sig själv.

Daniel ”Papa Dee” säger att han inte var arg den kvällen, bara ”upprörd” och ”frustrerad” och ”tappade tålamodet” och var chockad av att det plötsligt skvätte blod i hallen.

Han var häktad en månad.

Är detta viktigt? Vem tjänar på att dra historien en vända till? Paret bor i Milano, de är gifta, de beskriver en mardrömskväll de vill glömma, som urartade på grund av fylla och Andreas problem med panikångest och ätstörningar.

Men om systemet ska fungera måste det fullföljas, alltid. Och det finns vittnen.

En ung man säger att han såg en man ”slänga” en kvinna mot en stenvägg.

Flera grannar svär på att de såg Daniel Wahlgren släpa sin hustru i håret uppför en trappa.

En chefsläkare på rättsmedicin är säker på att ingen kan få en sådan skada genom att själv rycka åt sig ett föremål.

Efter natten 14 september 2008 hade Andrea Wahlgren skador på händer, lår, ländrygg, armbåge och ett s-format sår i huvudet som måste sys med elva stygn.

- Älskling, vad är det som har hänt. Vem är det som har gjort det här, sa han när han kom ut.

- Det tyckte vi var konstigt, berättar vittnet.

Daniel Wahlgren tittar sig omkring och söker flera gånger ögonkontakt med Andrea som sitter mitt emot. De gör båda miner när ljudupptagningen spelas upp.