Showen lockar – mer än politiken

Första maj har blivit ett spektakel

KOLUMNISTER

Det politiska budskapet räcker inte längre.

Gatuteater, öltält, karuseller och tillverkning av fågelholkar har blivit en del av arbetarrörelsens kamp mot orättvisorna.

There is no business like show business.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin har förstått vad det handlar om. I Landsorganisationens annonsbilaga för första maj uppmanar hon läsarna att göra "både Valborg och första maj till en fest för hela familjen".

Norra Bantorget i Stockholm, anrik mark i den svenska arbetarrörelsens historia, hade enligt de nya instruktionerna förvandlats till ett nöjesfält.

Gratis blommor och fågelholkar

Ett 50-tal meter från den scen där Göran Persson talade köade människor för en gratis blombukett från Handelsanställdas förbund medan barnen spikade fågelholkar hos Bygg-Ettan, åkte karusell eller skuttade i hoppborgen.

Partiledare Persson var mycket nöjd över förändringen. Själv gick han redan 1977 i spetsen för att Katrineholms arbetarkommuns första maj-firande skulle bli en familjefest. Bland annat erbjöds ponnyridning i Stadsparken. Hästar saknades dock på Norra bantorget vilket Persson beklagade.

Fler tågade än 1890

De första svenska första maj-demonstrationerna genomfördes 1890.

Då var kravet åtta timmars arbetsdag och 20 000 personer tågade i Stockholm. I går deltog 25 000 enligt arrangörerna.

I Göteborg samlades för 112 år sedan 25 000 personer. I går kom 1 700.

Första maj dödförklaras med jämna mellanrum. Eller som den inte alltid snustorra Nationalencyk-lopedin uttrycker saken: "Under det kalla krigets dagar med socialdemokraterna i regeringsställning i Sverige blev allt färre motiverade att demonstrera på första maj.

Vem skulle man demonstrera emot?"

Uppsvinget kom i samband med vänstervågen i slutet av 1960-talet.

På senare år har dock leden glesnat igen.

Men för att få tillbaka publiken är det alltså inte det politiska budskapet arrangörerna satsar på.

Det är muntrationer som gatuteater, motorcykeldemonstranter och öltält.

Makten som demonstrerar

Möjligen är utvecklingen konsekvent. Under de senaste hundra åren har socialdemokraterna lett regeringen i 61 år.

De har regerat med aktivt eller passivt stöd från vänsterpartiet och deras föregångare.

När socialdemokraterna och vänsterpartisterna myllrar ut på gatorna är det alltså den politiska makten som marscherar. En gång om året går makten ut på gatorna och kräver av sig själv att orättvisorna avskaffas. Lite konstigt är det.

I år är det val. Det brukar betyda mer folk och livligare tal. Så var inte fallet i går. Talen var befriade från alla former av nyheter. Omkring 350 000 personer deltog i demonstrationerna (s) och (v), något fler än förra året.

LO och s håller ihop

Trots det finns ett par punkter att notera från årets firande:

LO och det socialdemokratiska partiet är mer sams än på mycket länge. Symboliskt manifesterades det av att scenen i Stockholm flyttats. Göran Persson talade framför LO-borgens entré, inte vid konferenscentret Norra Latin.

"Med LO bakom mig" skämtade statsministern som i förra veckan ledde ett gemensamt möte mellan partistyrelsen (s) och LO:s styrelse och spikade ett gemensamt uttalande inför första maj.

Det ansågs så anmärkningsvärt att det anordnades fototillfälle för pressfotografer.

Moderaterna tycker också att världen är orättvis. Förra året demonstrerade moderaterna på internet. Det var tydligen ingen hit för i år klev partiet tillbaka till den gamla världen. I Täby norr om Stockholm arrangerades den första moderata första maj-demonstrationen, ett hundratal personer marscherade mot fastighetsskatten.

I Täby ackompanjerades protesterna av röda ballonger. Det fanns inte på Norra Bantorget.

Lena Mellin