Bit ifrån, Billström – för din egen skull

KOLUMNISTER

Likheterna är nästan kusliga. Precis som för en vecka sedan bestämmer miljöpartiet vem som ska få regera.

Då gällde det landet. Nu gäller det Stockholm.

Maktspelet i Stockholm är om möjligt ännu mer invecklat än på riksnivå. Men likheterna är slående.

lPrecis som i de nationella förhandlingarna avgör miljöpartiet vem som får bilda regering.

lPrecis som i förhandlingarna med Persson är miljöpartiet redo att avstå från sin paradfråga om de får något annat i utbyte. På riksnivå handlade det om ministerposter. I Stockholm är det trängselavgifter.

lPrecis som förra gången förhandlar miljöpartiet med alla. I går träffade de vänsterpartiet. Och den borgerliga treklövern. Samt levererade ett bud till socialdemokraterna. Duktigt jobbat.

Lättare sits för m

Om tio dagar träffas Stockholms nya kommunfullmäktige för första gången. Då utses huvudstadens nya regering. Miljöpartiets röster avgör vilken sida som vinner.

Problemet för Annika Billström (s) är att hon behöver aktivt stöd av miljöpartisterna. Socialdemokraterna och vänsterpartiet har tillsammans bara 46 av fullmäktiges 101 mandat.

Kristina Axén Olin (m) har en lättare sits. Tillsammans med folkpartiet och kristdemokraterna har det borgerliga blocket 49 mandat. Det räcker alltså att miljöpartiet lägger ner sina 6 röster för att hon ska bli finansborgarråd.

Kort sagt behöver Axén Olin inte bjuda miljöpartisterna lika mycket för att bli finansborgarråd som huvudkonkurrenten Annika Billström tvingas göra.

Saken kompliceras av att makten i huvudstaden även är en nationell angelägenhet. Därför lade sig både Göran Persson och miljöpartiets språkrör Peter Eriksson i förhandlingarna i går.

Om de borgerliga skulle sitta kvar har de slagit in en kil i den annars kompakta s-dominansen. Skulle socialdemokraterna däremot ta över kan Göran Persson yvas över att hans parti inte bara sitter i ledningen för landet. Utan också i de tre största kommunerna och de tre största landstingen.

Priset är dock högt. Det blir alltmer tydligt att socialdemokraterna i Stockholm fjärrstyrs från regeringskansliet. Det är i längden ohållbart och går dessutom på tvärs med högtidsdeklarationerna om värdet av ett kommunalt självstyre.

Trots att Annika Billström uttryckligen lovade att det inte skulle bli några trängselavgifter förrän efter valet 2006 är partiet nu redo att genomföra dem. Detta sedan firma Persson & Ringholm & Eriksson vid en nattlig överläggning kommit fram till att Stockholm borde införa dem.

Förmynderi – nej tack

Men det är inte bara förhållandet mellan Persson och Billström som är märkligt. Lika konstigt är relationen mellan Billström och Bosse Ringholm, finansminister och ordförande i Stockholms arbetarekommun.

Annika Billström ville ha förra riksdagsledamoten Nalin Pekgul som borgarråd. Men arbetarkommunens styrelse röstade nej i onsdags. En av motståndarna var Bosse Ringholm.

Statsråden borde avhålla sig från att agera förmyndare åt Billström. Och hon borde bita ifrån. Om inte annat för sin egen skull.

Lena Mellin