Staten tjänar också miljarder på höga elpriser

KOLUMNISTER

För staten är elektriciteten en kassako. Ju högre elpriser desto mer rasslar det i finansminister Bosse Ringholms kassakista.

Staten vill att vi ska göra av med så lite el som möjligt. Bland annat därför är elen hårt beskattad. Mer än hälften av priset består av skatter och avgifter.

Samma stat tjänar dock på att svensken använder så mycket el som möjligt. Till så höga priser som möjligt.

Uppochnervända världen? Jovisst. Men så ser det ut i den så kallade verkligheten.

Lönande energi

Förra året fick staten in 56,7 miljarder kronor i energiskatter. Det motsvarar hela kostnaden för försvaret och tio miljarder till. Hela summan kommer dock inte bara från elförbrukningen utan också från bensin- och oljekonsumtion.

Men energiskatten är inte det enda sätt som staten tjänar elpengar på. Ovanpå elpriset, avgiften för elcertifikat och energiskatt läggs moms. Enbart momsen på energiskatten uppgick förra året till 14,2 miljarder.

Om elpriset sjunker minskar alltså statens momsintäkter från elförsäljningen. Ökar priserna följer statens momsinkomster med uppåt. Efter torråret 2002 klirrar det i Ringholms kassa.

Äger också bolag

Staten är också en stor operatör på elområdet. En av trillingarna, de tre bolag som dominerar den svenska marknaden, är heltstatliga Vattenfall. Trillingarna beskylls, rätt eller orätt, för att hålla uppe elpriserna.

Förra året gjorde Vattenfall en vinst på 7,6 miljarder kronor. En del av det hamnade i vd:n Lars G Josefssons ficka. Han fick en bonus på 1,7 miljoner kronor att lägga till 5-miljonerslönen.

Under årets första tre månader ökade Vattenfalls vinst med 1,8 miljarder kronor jämfört med förra året. 20 miljoner kronor mer om dagen. Inte illa.

Hälften av vinstökningen kom från de höga elpriserna i Norden. Resten från Vattenfalls tyska verksamhet.

Högre utdelning

Staten tjänar även pengar på att äga Vattenfall. 2002 års aktieutdelning till ensamägaren staten var, enligt statens årsredovisning, 1,5 miljarder kronor, 455 miljoner mer än året före. Årets utdelning kan bli ännu högre om elpriserna fortsätter att ligga på topp.

Näringsminister Leif Pagrotsky ansvarar i regeringen för det statliga ägandet. När elpriserna rusade i höjden förra året visade han stor förståelse för elbolagen, alltså även för statens eget Vattenfall.

Har man en nordisk elmarknad så har man, sade han. Då är det tillgång och efterfrågan som styr priserna.

Vad vill Ringholm?

Pagrotskys uttalande är hederligt. Han tar konsekvenserna av politiskt fattade beslut.

Men faktum kvarstår. Staten vill minska elförbrukningen. Men tjänar pengar på att svenska folket gör precis tvärtom. Och på att priserna går upp.

Törs man fråga om Bosse Ringholm önskar sig en torr och solig sommar?

Lena Mellin