Över hälften ska rösta

Aftonbladets Sifoundersökning: intresset för EU- valet allt hetare

KOLUMNISTER

Valdeltagandet i valet till EU-parlamentet kan överraskande nog bli högre än förra gången.

Över hälften av väljarna har redan bestämt sig för att gå och rösta enligt Aftonbladet/Sifo.

Intresset för valen till EU-parlamentet har varit rekordlågt. I det första svenska valet, 1995, gick 42 procent och röstade. För fem år sedan var siffran ännu lägre. Då utnyttjade bara 39 procent av väljarna sin rösträtt.

Men nu finns tecken på att valdeltagandet faktiskt kan bli högre i valet om exakt två veckor. Enligt Aftonbladet/Sifo har 53 procent av väljarna bestämt sig för att gå och rösta i valet om två veckor. Det är hela 20 procentenheter fler än en månad före valet 1999 då Sifo ställde samma fråga.

Sverige i bottenligan

Viljan att rösta har stärkts den senaste tiden. För två veckor sedan när Sifo ställde en liknande fråga uppgav 46 procent att de skulle rösta.

Dessutom har andelen som bestämt sig för att inte rösta minskat rejält. Nu har var fjärde väljare, 27 procent, bestämt sig för att avstå. För fem år sedan var det betydligt fler, hela 41 procent.

Det låga intresset har hotat att dra ner betydelsen av valet till EU-parlamentet. När inte ens hälften av väljarna utnyttjar sin rösträtt är resultatet inte särskilt representativt. 1999 röstade i genomsnitt hälften av EU:s medborgare. Sverige låg fyra på listan över sämsta valdeltagande.

S har störst problem

Störst problem att få sina väljare till vallokalen har socialdemokraterna. Bara 49 procent av partiets sympatisörer har bestämt sig för att rösta. I gruppen arbetare är det ännu färre. I den kategorin är det fler som bestämt sig för att avstå, 42 procent, än som tänker utnyttja sin rösträtt, 38 procent.

Det är förklaringen till att Göran Persson ständigt påpekar att EU-valet är precis som alla andra val, ett val mellan vänster och höger. Det är argument som väljarna känner igen och begriper.

Det är också förklaringen till att Persson och Lars Ohly viftar med EU:s så kallade tjänstedirektiv så snart valet till EU-parlamentet kommer på tal. Det hotar enligt socialdemokraternas och vänsterpartiets tolkning fackens inflytande.

Genom att ständigt ta upp frågan hoppas s- och v-ledarna att få fart på fackföreningarna, effektiva inpiskare till vallokalerna.

Folkpartister flitiga

Minst problem har Lars Leijonborg. Folkpartiet har sannolikt tolkat stämningen i sitt parti korrekt när de gjort sin vänliga inställning till EU till en huvudfråga. Två tredjedelar av folkpartisterna har redan bestämt sig för att rösta den 13 juni.

Den fjärdedel av väljarkåren som bestämt sig för att avstå uppger som främsta anledning till att de inte tänker rösta att de vet för lite, både om kandidaterna och var partierna står.

Var tionde skolkar

Det är nog en förskönande omskrivning. Sanningen är snarare att många upplever valet som ointressant eftersom man inte tagit reda på vad det handlar om. Information är ingen bristvara, snarare tvärtom.

En tiondel, 11 procent, av dem som tänker strunta i att rösta förklarar röstskolket med att de är emot EU. Det är nästan lika många som för fem år sedan, 13 procent.

Sifo telefonintervjuade ett riksrepresentativt urval på 936 personer över 18 år mellan 24 och 27 maj.

Val till 19 platser i EU-parlamentet