Non – då blir det kris i EU

Valfeber i Frankrike i dag när EU:s framtid står på spel

KOLUMNISTER

I kväll väntas Frankrike säga nej – med tordönsröst.

Då kastas det redan molokna EU in i en ny kris. Den som kan bli både djup och allvarlig.

Det är valfeber i Frankrike – och bland EU:s ledande politiker. Den franska folkomröstningen om den nya konstitutionen kommer att ruska om.

Vad handlar det om?

För ett år sedan blev EU:s stats- och regeringschefer ense om en ny EU-grundlag. Till skillnad från dagens röra av fördrag är den lättläst och ryms i en pocketbok.

Men för att konstitutionen ska träda i kraft i november 2006 krävs att alla länder röstar ja.

Vad är syftet?

Att trimma EU:s tröga beslutsapparat. Och att ge de folkvalda i EU-parlamentet och i medlemsländerna större inflytande.

Bägge förändringarna betraktas som angelägna. EU fick i maj förra året tio nya medlemmar vilket gjorde det ännu svårare att fatta beslut. Det folkliga stödet för hela EU-projektet sviktar betänkligt i flera länder.

Vad betyder den franska folkomröstningen för mig?

Den är ingen intern angelägenhet. Den berör alla EU-medborgare, 455 miljoner.

Varför då?

För att EU kommer att hamna i djup kris om det blir nej i Frankrike.

Men EU har väl krånglat sig ur kriser förr?

Jo. Men Frankrike är inte vilken medlem som helst. Det är ett av EU:s grundarländer. Och tillsammans med Tyskland motorn i EU-samarbetet.

Krisen fördjupas om Nederländerna, också ett grundarland, nästa vecka säger nej i den första folkomröstningen på 208 år.

Vad består krisen av?

Tre delar. Långsiktigt. Ekonomiskt. Och administrativt.

SVilka är de långsiktiga konsekvenserna?

EU-samarbetet har redan en moloken prägel. Två jättelika framtidsprojekt är sjösatta, euron och den stora utvidgningen österut med tio länder. Bara det har gett en post festum-känsla.

Det stora projekt som unionen nu jobbar med, att komma i kapp USA ekonomiskt, har inte varit framgångsrikt. Tvärtom har EU halkat efter ännu mer.

Om det nu visar sig att de politiska ledarna inte har folket bakom sig för nya förändringar kommer de att hänga ännu mer med huvudet.

Ekonomiskt?

Den svaga ekonomin i EU har redan fått euron att tappa i värde. Blir det nej i Frankrike kommer den att sjunka mer. Däremot väntas kronan gå upp.

Konsekvenserna för EU-samarbetet?

Det blir lika krångligt att fatta beslut som i dag. Det inflytande som EU-parlamentet och de nationella parlamenten skulle få uteblir. Och röran av personer på ledande poster består.

Men dessutom blir det svårt att ta in nya länder. De gällande fördragen medger bara 27 medlemmar. Det har EU 2007 då Bulgarien och Rumänien kommer med. Kroatien och Turkiet, som snart ska börja medlemsförhandla, blir däremot inte medlemmar på länge.

Varför röstar fransmännen nej?

Folkomröstningar handlar sällan eller aldrig om den fråga som ska avgöras. Fransmännen protesterar mot president Jacques Chirac och samhällsutvecklingen.

SVad tycker de svenska partierna?

Alla, utom mp och v, säger ja till grundlagen. Men intern opposition finns i alla partier.

Lena Mellin