Någon måste ta ansvar - nu

KOLUMNISTER

Regeringen och polisen skyller på bevakningsföretagen. Securitas skyller på polisen och myndigheterna.

Det håller inte.

Någon måste ta ansvar för den svenska rånepidemin.

Om det hade handlat om fågelinfluensan eller galna kosjukan eller andra hot mot kropp och hälsa hade samhällsapparaten redan satt i gång.

Men rånen tycks ingen ha ansvar för. Trots att i stort sett halva Jönköping var avspärrat hela fredagen efter rånet på Securitas uppräkningscentral. Eller att helt vanliga helgshoppare på byggvaruhuset Bauhaus i Bäckebol i går hotades med kofot och pistol av rånare.

Bekvämt skylla på varandra

Justitieminister Thomas Bodström skyller på bevakningsföretagen. Det gör Stockholms polismästare Carin Götblad också. Liksom rikspolischef Stefan Strömberg.

Medan Securitas, det största bevakningsföretaget, hävdar att den galopperande rånepidemin är statens fel. Bland annat borde straffen för förberedelse till lån höjas rejält.

Att skylla på varandra är bekvämt. För justitieministern gäller det att skyla över eventuella luckor i lagstiftningen. För polisen är det angeläget att slippa diskussion om varför så få grova rån klaras upp. Och för bevakningsföretagen är det enkelt att lasta över ansvaret för misslyckandena på brister i lagen och hos polisen.

Riksbanken ville privatisera

Men låt oss försöka bena upp diskussionen. Före 1999 hade Riksbanken hand om all distribution av sedlar och mynt. Eftersom banken är den enda som kan ge ut pengar i Sverige kan det tyckas vara en bra ordning.

Men det tyckte inte Riksbanken som ville privatisera. Från det som i slutet av 1990-talet var elva lokalkontor återstod nu bara två penningdepåer, i Tumba och i Mölndal.

Men Riksbanken ville helst inte driva dem heller. De ville sälja. Men sedan Konkurrensverket haft synpunkter drog sig Securitas ur affären.

På dessa kontor samlas alltså en sjuhelvetes massa pengar. Om man vore rånare så skulle man veta var man skulle slå till.

Men givetvis går det inte att förvara alla kontanter på enbart två ställen i Sverige. En massa privata penningdepåer har alltså uppstått. Dem känner rånarna till. Och det är mot dem de slår till.

Fördel Securitas alltså i dragkampen med staten och polisen? Kanske. Det är ju statens egen myndighet som ville, och genomförde, privatiseringen av hanteringen av sedlar och mynt i Sverige.

Tolv dagars utbildning

Men helt utan skuld är inte heller bevakningsföretagen där Securitas är det ojämförligt största.

Praktiskt taget alla väktare utbildas av Väktarskolan, "branschens egen skola". För att få gå där krävs att man är anställd på ett av de 18 företag som står bakom skolan.

För att jobba med värdetransporter krävs i princip bara fem dagars teoretisk utbildning och sju dagars praktik. Totalt tolv dagar alltså. Man blir inte direkt imponerad.

Efter två år kan man gå vidareutbildning till värdetransportör. Men fortfarande har väktaren inte andra befogenheter än vilken svensson som helst. Stel batong, punkt slut.

Större befogenheter

Med tanke på den vikt som värdetransporterna har för samhället kanske staten borde ta över ansvaret för utbildningen? Och göra den lite längre. Och lite grundligare. Och förse väktaren med lite större befogenheter.

I morgon träffar justitieminister Thomas Bodström bevakningsbranschen.

- De har ett enormt ansvar. De tjänar enorma pengar, sade han häromdagen.

Securitas vinst förra året var 1,5 miljarder. Helstatliga Vattenfall, som inte heller lyckats fullt ut med sina uppgifter, tjänade 11,7 miljarder.

Lena Mellin