Reinfeldt vinner på Irlands ’nej’

KOLUMNISTER

Om Fredrik Reinfeldt drar en suck av lättnad över resultatet

i Irlands folkomröstning är han förlåten.

Nu får han själv spela en mycket glassigare roll. Som EU:s ordförande nästa år.

För att EU:s nya grundlag ska träda i kraft krävs att alla 27 medlemsländer godkänner det. I går sa

Irland, det enda land som folkomröstar, nej.

De exakta konsekvenserna av det irländska

nejet är ännu oklara.

Utrikesministrarna diskuterar dödläget på måndag. Regeringscheferna och presidenterna i slutet av veckan.

Redan nu står det dock klart att fördraget åtminstone försenas. Det skulle ha trätt i kraft på nyårsdagen. Men så blir det inte. Förra gången irländarna röstade nej tog det 16 månader, och vissa förändringar, innan de var mogna att gå till beslut igen. Då blev det ja.

För statsminister Fredrik Reinfeldt (m) är resultatet både nedslående och glädjande. Nedslående eftersom även han vill ha ett effektivare och bättre fungerande i EU. Glädjande för att han själv får en mer framträdande roll.

Om irländarna röstat ja hade EU:s arbete från nästa år letts av en ordförande, en president, som kunde sitta i upp till fem år. Nu behålls tills vidare den gamla ordningen, att statsministrarna turas om ett halvår

i taget.

För Reinfeldt blir det premiär 1 juli nästa år. Under sex månader är han ordförande för stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet, unionens tongivande organ. På dagordningen står bland annat de viktiga slutförhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal mot växthuseffekten.

Det märkliga är att även Mona Sahlin (s) har anledning att glädjas åt irländarnas nej.

Upproriska röster i hennes parti, och i LO, har krävt att konsekvenserna för de svenska kollektivavtalen måste redas ut innan socialdemokraterna röstar ja till fördraget i riksdagen.

Nu är det problemet undanröjt – tills vidare.

Den irländska folkomröstningen blev fel – men ändå rätt. I alla fall för Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin.

Den första versionen av grundlagen röstades ner 2005 av väljarna i Holland och Frankrike. Nu blir det tredje gången gillt.

FAKTA

DET HÄR RÖSTADE IRLÄNDARNA OM

EU-president

Nu: Alla länders premiärministrar turas om som ordförande i EU.

Sedan: Premiärministrarna utser en EU-ordförande som sitter i 2,5 år och kan omväljas en gång.

Utrikesminister

Nu: Det finns en utrikespolitisk talesman i ministerrådet, Javier Solana.

Sedan: En ”hög representant”, som också blir vice ordförande i EU-kommissionen, för unionens talan internationellt.

EU-kommissionen

Nu: En kommissionär från varje medlemsland, totalt 27.

Sedan: Från 2014 begränsas kommissionärerna till två tredjedelar av antalet medlemsländer. Platserna ska rotera mellan länderna.

Parlamentet

Nu: 732 ledamöter. Sverige har 19.

Sedan: Oavsett antal EU-länder begränsas antalet ledamöter till 750. Sverige får 20 platser

Beslut

Nu: Många kniviga frågor kräver enhällighet. I ministerråden har varje land ett visst antal röster. Sverige har

4 av totalt 124.

Sedan: Beslut som kräver enhällighet blir färre. För beslut med kvalificerad majoritet krävs att länder som representerar 55 procent av medlemsstaterna och 65 procent av EU:s invånare säger ja.

Euron

Nu: Euroländernas finansministrar samarbetar informellt och träffas före det ordinarie finansministermötet. En talesman för euroområdet finns.

Sedan: Eurogruppen formaliseras.