Anders Borg vill rädda företagen

Nu öppnar regeringen det statliga kassaskåpet – igen

Finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Mats Odell presenterade regeringens nya krispaket.
Finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Mats Odell presenterade regeringens nya krispaket.
KOLUMNISTER

Det är inte bankerna som ska räddas av det nya krispaketet.

Det är företagen.

En våg av konkurser hotar om de

inte får låna pengar.

Strax efter elva i går förmiddag kom nyhetsflashen. Regeringen lägger ännu ett bankpaket – på 50 miljarder.

Men det är inte bankerna som ska räddas av det nya krispaketet. Det är framför allt företagen.

I korthet ser orienteringskartan ut så här. Många svenska företag har lånat pengar på den internationella marknaden. Dessa finansiärer är nu måttligt roade av att sätta om lånen till sina svenska låntagare.

När företagen behöver förnya sina lån möts de inte alltför sällan av kalla handen. Ajöss och goodbye.

Alltså behöver de låna av någon annan, sannolikt en svensk bank. Men många av bankerna har redan lånat ut så mycket de kan utan att komma i konflikt med reglerna om kapitaltäckning – som dessutom skärps när konjunkturen viker.

För att kunna låna ut mer pengar behöver bankerna alltså mer kapital. Och det är det som regeringen med finansminister Anders Borg (M) och finansmarknadsminister Mats Odell (KD) erbjuder i det nya krispaketet.

Men för att få låna ut kräver staten betalt. Dels i form av en rejäl avgift. Men också i form av löften om löne- och bonusstopp för den högsta ledningen. Det är priset som bankdirektörerna får betala.

Genom kapitaltillskotten hoppas regeringen att färre företag tvingas gå i konkurs. De försöker helt enkelt mildra påfrestningarna på företagen så att de slipper ställa in betalningarna och tvinga ut personalen i arbetslöshet.

Flera ekonomer, bland dem Nordeas chefsekonom Annika Winsth och Skandiabankens vd Fredrik Sauter, gör tummen upp för Borg och Odell. Paketet är bra även om det kanske inte räcker.

Det finns inga uppgifter om hur mycket pengar som svenska företag lånat på den internationella finansmarknaden. Internationella valutafonden uppskattar summan till 500 miljarder kronor. Men ingen vet säkert.

Mats Odell förlöjligades i går när han sa att bankerna måste ta ett samhällsansvar. Men är det så larvigt? Om bankerna fortsätter att hålla hårt i plånboken kommer arbetslösheten att öka mer än den ändå kommer att göra.

Nu har de chansen att med staten som garant få tillgång till lite mer kapital. Varför inte anta erbjudandet?

Pengarna tas från den stabilitetsfond som regeringen inrättade i höstas och som förvaltas av Riksgälden, statens egen lånebyrå. Men fonden är i princip tom. Tills vidare lånas pengarna upp av Riksgälden som tar betalt av bankerna senare.

Bankerna är inte på fallrepet. Men deras kunder kan hamna där om de inte får låna pengar till rimliga priser.

Därför öppnar firma Borg & Odell dörren till det statliga kassaskåpet – igen.

FAKTA

Regeringens stöd till banksektorn

2008

6 oktober:

Insättningsgarantin fördubblas till 500 000 kronor och gäller för alla typer av sparkonton.

Kostnad: allt från 0 kronor till hur mycket som helst – om en eller flera banker går omkull.

20 oktober:

Garantiprogram för bankerna. Mot en avgift garanterar staten bankens nya lån. Hittills har Carnegie och Swedbank anslutit sig.

För att få delta i programmet krävs frysta löner, ingen bonus och högst två årslöner i fallskärm för de fem högst betalda cheferna i banken. Riksgälden blir ”bankakut”.

Kostnad: upp till 1 500 miljarder ställs till bankernas förfogande – mot en avgift på 0,5 procent av garantibeloppet.

10 november:

Riksgälden tar över ett lån på fem miljarder till investmentbanken Carnegie från Riksbanken.

Kostnad: Högst fem miljarder.

2009

30 januari:

SBAB får order av ägaren staten att erbjuda fler tjänster, exempelvis vanligt sparande och fonder, i stället för bara bolån.

Kostnad: 0 kronor.

2 februari:

Regeringen ställer ännu mer kapital till bankernas förfogande eftersom flera banker tros ha problem med kapitaltäckningsreglerna.

Kostnad: 50 miljarder ställs till bankernas förfogande mot en avgift.