Åldringar och barn får betala

KOLUMNISTER

Kommunalrådet Elizabeth Petolas (C) idé om att sänka lönerna måste vara ett av Sveriges mest oövertänkta förslag.

Det skulle rädda jobben.

Men inte hjälpa dagisbarnen, skoleleverna eller åldringarna.

Elizabeth Peltola är kommunalråd (C) i Älmhults kommun och har inspirerats av IF Metalls historiska avtal om att under högst ett år sänka lönerna med en femtedel för att rädda jobben.

Peltola vill göra samma sak i kommunerna. Sänka lönerna för att rädda jobben och kommunernas budget.

På pappret skulle det fungera. Om alla anställa i låt säga Göteborgs kommun sänkte sin lön med 20 procent skulle kommunen kunna avlöna fler än om alla hade full lön.

När kommunens ekonomi återhämtat sig skulle de anställda få avtalsenlig lön igen. Resultat: Alla behöll jobbet, den ekonomiska bördan för lågkonjunkturen och kommunens sviktande ekonomi delades av alla anställda.

Men IF Metalls avtal om sänkta löner är precis som ett mynt. Det har två sidor. För att facket lokalt ska gå med på lönesänkningar måste även arbetstiden sänkas. 80 procents lön förutsätter 80 procents arbetstid.

Det är tänkbart att Sveriges kommuner är så överbemannade att man kan ta bort var femte anställd utan att det märks. Men det är inte särskilt troligt.

Om Peltolas förslag skulle genomföras finns alltså två alternativ. Det ena är att kommunernas personal går med på att sänka lönen till 80 procent men fortsätter jobba heltid. Det förefaller osannolikt.

Det andra är att kommunernas personal går ner i både lön och arbetstid men jobbar lite snabbare eller lite slarvigare än de brukar göra. Det arbete som då blir utfört är mindre än hundra procent av normaljobbet. Men mer än åttio.

Priset för lönesänkningen betalas så fall inte bara av kommunens personal. Utan också av kommunens kunder. Det vill säga framför allt barnen i förskolan, eleverna i skolan, de funktionshindrade och åldringarna i äldreomsorgen.

Låter det bra? Givetvis inte.

Elizabeth Peltolas förslag är kort sagt inte övertänkt. Det förutsätter dessutom ett nytt centralt avtal mellan arbetsgivarna i Sveriges kommuner och lansting och flera fack, exempelvis Kommunal och SKTF. Det är ingen av parterna intresserad av.

Det finns två lösningar på kommunernas ekonomiska problem och inget av dem heter sänkta löner.

Det ena är höjda statsbidrag vilket regeringen utlovat till vårbudgeten i april. Det andra är möjligheten att precis som staten ibland gå med underskott. Det får inte kommunerna göra i dag.

FAKTA

Fotnot: Kommunals löner höjs i genomsnitt med fyra procent 1 april.