KLIV UPP – UR SOFFAN

Sverige är en riktig B-nation när det gäller att rösta i valen till EU-parlamentet. Sex av tio struntar i det.

Till och med britterna, som älskar att hata EU mer än vi, är duktigare på att rösta.

Liksom tyskarna, danskarna, fransmännen, italienarna och en hel del andra.

Det argument som soffliggarna använder sig av är många.

Men ihåliga.

  1. Det är så krångligt, jag förstår inte.

  Valet till EU-parlamentet är inte ett dugg krångligare än andra val. I grunden handlar det om precis samma sak – vilka ideologisk riktning man vill ska gälla.

  2. Min röst betyder i alla fall ingenting.

  Ett riktigt skitargument. Din röst betyder exakt lika mycket som alla andras. Ett garanterat sätt att bli helt betydelselös är däremot att avstå från att rösta. Då ger du tvärtom bort makt, kanske till sådana du verkligen inte gillar.

  3. Jag orkar inte sätta mig in i det där med EU.

  Nähä. De flesta har ganska dimmiga begrepp om vad riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige sysslar med. Men det hindrar dem gudskelov inte från att rösta i de vanliga valen. Att dålig kunskap skulle vara ett argument EU-valet håller alltså inte.

  4. Jag vet inte vad partierna tycker.

 Men ta reda på det då. Det är superenkelt. Läs tidningen, kolla hemsidorna, lyssna på radio, titta på tv.

  5. Jag vet inte vad de gör i EU-parlamentet.

 Det är också väldigt enkelt att ta reda på. Den långa versionen kan du läsa här: www.eu-upplysningen.se . Den korta får du här: Tillsammans med representanter för EU-ländernas regeringar fattar parlamentet en lång rad beslut om vad som ska gälla i EU:s 27 medlemsländer. Är de oense måste de förlikas.

  6. Bryssel ligger långt bort.

 Ja. Men avståndet blir faktiskt inte kortare av att inte rösta.

  7. Det är ändå riksdagen som bestämmer.

 I formell mening är det korrekt. Det är riksdagen som stiftar svenska lagar. Men två av tio lagar som klubbas igenom i riksdagen är blåkopior av lagar som antagits i Bryssel. Sex av tio lagar som riksdagen säger ja till har sitt ursprung i EU. När det gäller lagstiftning i Sverige är alltså EU-parlamentet en större spelare än riksdagen – som dock sysslar med en del annat också. Exempelvis pengar.

  8. Jag bryr mig inte.

 Det är en mänsklig rättighet att inte bry sig om EU-valet – i alla fall i alla länder som inte har obligatorisk röstning som Belgien, Luxemburg, Grekland och Cypern. Men att säga att man inte bryr sig om valet till EU-parlamentet är faktiskt att säga att man inte bryr sig ett dugg om sin samtid. Och det gör väl nästan ingen?

  9. Jag är ledig på valdagen.

 Många svenskar är lediga den 7 juni. Men att förtidsrösta är hur enkelt som helst. Till exempel på Falköpings bibliotek eller bokbussen i Abisko.

  10. Jag har inte fått nog med information.

 Att en informatör knackar på din dörr och undrar vad du vill veta om EU-valet kommer inte att ske. Information får man inte, den skaffar man sig. Om EU-valet är det dessutom väldigt lätt att informera sig om, det svåra är snarare att begränsa sig.

  11. Jag är emot EU.

 En full respektabel hållning. Men i röstsammanhang är den inte vatten värd. De flesta travar i väg till valbåset även om de inte tycker att Sverige, Gävleborg eller Älvsbyn är himmelriket på jorden. Det kan vara själva anledningen till att man vill påverka.

  12. Alla politiker är skit.

 Det är för det första inte sant. För det andra borde det ju i så fall leda till att du kryssar en person du tycker verkar vettigare än de andra.

  13. Det är ingen skillnad på kandidaterna.

 Det är det sämsta argumentet av alla. De som upptäcker några likheter mellan Anna Maria Corazza Bildt (M) och Piratpartiets Christian Engström får gärna höra av sig till mig.