Därför blir skillnaden så stor i mätningarna

KOLUMNISTER

I Aftonbladet/United Minds stöds Sverigedemokraterna av 6,5 procent. Hos Sifo får de 3,7 och Novus 4,2 procent.

Kan man lita på opinionsmätningar eller är de bara big business?

Just nu dränks väljarna i opinionsmätningar. Ena dagen leder alliansen stort, nästa dag är siffrorna till de rödgrönas fördel.

En i högsta grad relevant fråga är därför om man kan lita på opinionsmätningar.

Mitt svar är ja. De ger visserligen inte en entydig bild av tillståndet i nationen. Men de är ganska samstämmiga.

Som väljare, och konsument av opinionsmätningar, måste man dock vara observant. För alla görs inte på samma sätt – och ger därför olika resultat.

Den största mätningen görs på valdagen. Då röstar omkring 80 procent av dem som får, i förra valet drygt 5,6 miljoner människor. I mätningarna före valet är det betydligt färre deltagare, ett tusental personer.

Där är första fallgropen. Har opinionsinstitutet lyckats få till ett riksrepresentativt urval eller inte?

Nästa källa till olikheter är intervjumetoden. Aftonbladet/United Minds är den enda väljarbarometer som görs via webben, övriga per telefon.

Det kan ge olika utfall. Yngre är mer webbaserade, äldre svarar oftare i den fasta telefonen.

Erfarenheter från Frankrike visar också att främlingsfientliga Nationella fronten ofta gör bättre i från sig i val än i opinionsmätningar.

Orsaken anses vara att väljarna inte vill avslöja sitt omdiskuterade val ens för telefonintervjuaren. Det kan förklara att Sverigedemokraterna ofta är större i United Minds än i andra mätningar.

Superviktig är frågans formulering. I väljarbarometrar frågar de flesta, med mycket små variationer, vilket parti väljaren skulle rösta om det vore val i dag. Ett undantag är Skop som frågar vilket parti man tycker är bäst.

Till sist kommer själva bearbetningen av materialet, där kan mycket gå snett. Här ställs undersökningsledarens skicklighet på prov.

Bland annat viktar alla institut, utom Demoskop, resultatet utifrån hur väljarna uppger att de röstade i förra valet. De flesta tenderar trots allt att rösta på samma parti som de gjorde förra gången.

Men väljarnas minne är ibland förbluffande kort.

I valet 2002 röstade 15 procent på Moderaterna. Men enligt Arne Modig på Novus gick det bara en månad så sa 20 procent att de hade gjort det.

Där har ni de viktigaste skillnaderna till att mätningarna inte ger exakt samma resultat. Även om tendensen brukar vara gemensam.

Kan vi alltså vara säkra på att Sverigedemokraterna får mellan 3,7 och 6,5 procent den 19 september?

Nej, inte alls. Det är en månad kvar och till dess hinner det hända mycket. Förra gången, 2006, bestämde sig var femte under sista veckan. Hela sex procent väntade ända till valdagen.

FAKTA

Så skiljer sig resultaten