Kolumn

Lena Mellin

Kolumnister

Det mesta talar för att det inte blir han

Kaotiskt läge i partiledarfrågan

Han fick skulden för att Mona Sahlin hoppade av.

Nu är Håkan Juholt en av kandidaterna att efterträda henne.

Ibland är ödet ironiskt.

Vi backar bandet till november förra året. Det har gått knappt 1,5 månader sedan valet då Socialdemokraterna fick det sämsta stödet sedan 1914.

SSU:s ordförande Jytte Guteland går då ut och säger att hon tycker att hela partiledningen ska ställa sina platser till förfogande vid den extra partikongress som Socialdemokraterna bestämt sig för att genomföra.

I klartext betyder det att ungdomsförbundet vill kontrollera om det finns fortsatt stöd för Mona Sahlin som partiledare.

En vecka senare ansluter sig Håkan Juholt till kravet. Han är ordförande Kalmar läns partidistrikt och ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Han är också den som inte fick bli Mona Sahlins partisekreterare. Hon föredrog Ibrahim Baylan.

Fem dagar senare avgick Sahlin. Längre än så klarade hon inte att stå emot kritikerna.

I partihistorien, som den just nu skrivs, pekas Håkan Juholt ut som den som avsatte Sahlin, Socialdemokraternas första kvinnliga ordförande. Han krävde visserligen aldrig uttryckligen hennes avgång som riksdagskollegan Raimo Pärssinen (S). Men det är han som fått etiketten.

Därför är det något av en ironi att samme Juholt nu är ett av de hetare namnen i diskussionerna om vem som ska efterträda Mona Sahlin som Socialdemokraternas ordförande.

Läget i partiledarfrågan kan i korthet beskrivas som kaotiskt. Huvudkandidaterna till posten är fortfarande den ekonomiske talesmannen Thomas Östros och vice ordföranden i utrikesutskottet, Mikael Damberg. Av dem anses Östros ha störst chanser.

Men vissa distrikt är benhårda motståndare till dem, framför allt till Damberg. De vill i stället ha Håkan Juholt.

Hittills har Juholt en minoritet av partidistrikten bakom sig. Och det mesta talar trots allt för att det inte blir han.

Juholt ska i går ha fått frågan av valberedningen om han står till förfogande eller inte.

Men tiden håller på att rinna ut för valberedningen.

I morgon är det bara två veckor kvar tills kongressen börjar.

Det kan leda till att Socialdemokraterna för första gången i sin moderna historia inte väljer sin partiledare enhälligt, med acklamation. Utan att ombuden får välja mellan ett par kandidater enligt devisen må bäste man vinna.

Vissa muttrar redan om det som en möjlig utväg ur det dödläge som valberedningen hamnat i.

För valberedningen, ledd av Berit Andnor, skulle det säkert vara bra. Men för Socialdemokraterna? Nej.

Den nye partiledaren skulle i så fall starta på sitt nya uppdrag med konstaterandet att han inte har stöd av hela partiet.