Vad döljer Reinfeldt?

”Berätta vem som ger er pengar”

vill fortsätta mörka  Moderaterna med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen tjänar på de privata donationerna – men vill inte berätta varifrån pengarna kommer.
vill fortsätta mörka  Moderaterna med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen tjänar på de privata donationerna – men vill inte berätta varifrån pengarna kommer.Foto: BJÖRN LINDAHL
KOLUMNISTER

Moderaterna vill inte berätta vilka de får pengar av.

Vad har du att dölja, Reinfeldt?

San Marino, Schweiz, Malta och Sverige är de enda länderna i Europa som saknar lagstiftning om obligatorisk redovisning av de politiska partiernas inkomster.

Gillar Fredrik Reinfeldt sällskapet? Sannolikt inte.

I stället sluts hemliga överenskommelser mellan riksdagspartierna om hur de ska redovisa sin ekonomi.

Den senaste är från i vintras och säger att alla privatpersoner som ger bidrag större än 20 000 kronor ska redovisas.

Men det accepterade inte Moderaterna och Kristdemokraterna, så de ingår inte i överenskommelsen.

Just nu behandlar riksdagens konstitutionsutskott två motioner, från MP och S, som kräver att givare som bistått partierna med minst 20 000 kronor ska offentliggöras enligt lag.

Inför risken att bli nedröstade har KD gjort en omvändelse under galgen. De enda kvarvarande motståndarna är Moderaterna – och riksdagens nykomlingar Sverige­demokraterna.

Tilltalar sällskapet Fredrik Reinfeldt? Sannolikt inte.

Ändå fortsatte han i går, på besök i Åmål, att upprepa moderaternas favoritargument mot offentliga bidragsgivare.

– Vi vill inte vara med om att röja den svenska valhemlig­heten, sade han.

Det är ett snickesnackargument. Det håller inte.

För det första är det frivilligt att bidra. Ingen tvingas att ge en enda spänn, utom via skattsedeln, till de politiska partierna.

För det andra kan den som vill behålla sin anonymitet ge mindre än 20 000 kronor om året.

De allra flesta bidragsgivare kommer att förbli anonyma även om MP- och S-förslaget blir lag. Bara storgivarna, som man skulle kunna misstänka vill styra partiet i en viss riktning, ska offentliggöras.

På pappret är Moderaterna för öppenhet. Ordet dyker upp på elva ställen i partiets idéprogram. I det korta handlingsprogrammet förekommer det fyra gånger.

Men i praktiken, i alla fall om vilka som vid sidan av skatte­betalarna finansierar partiet, står det skralt ställt med viljan till öppenhet och transparens.

OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, skickade i samband med valet till EU-parlamentet 2009 valobservatörer till Sverige. Deras rapport andas förvåning om det slappa sättet att redovisa partiernas inkomster.

Än skarpare är en landrapport om Sverige som Europarådets arbetsgrupp mot korruption publicerade 2009. Greco, som gruppen heter, rekommenderar i fetstil att de svenska partierna genast slutar ta emot bidrag från anonyma givare och i stället börjar rapportera om vilka som står bakom gåvor över ”en viss nivå”.

Moderaterna tjänar mest på de privata donationerna. Valår är givmildheten som störst, och det senaste, 2006, uppgick M-bidragen till 30 miljoner kronor enligt en utredning som publicerats av Arbetarrörelsens tankesmedja. Det var åtta gånger så mycket som de andra partierna fick – tillsammans. Årets siffror är inte kända.

Men Moderaterna vill fortsätta mörka vilka som ger dem pengar. Det är konstigt eftersom de rimligen inte själva tycker att de ägnar sig åt obskyr verksamhet som enbart kan stödjas i smyg. Det är ännu konstigare eftersom det ger intryck av att Moderaterna vet något som de absolut inte vill berätta. Vad döljer du egentligen, Reinfeldt?