Bäst i EU-klassen

KOLUMNISTER

BRYSSEL. Ibland är det kul att vara konstig.

Det tycker åtminstone statsminister Fredrik Reinfeldt. Och en del av oss andra.

För drygt femton år sedan var det Sverige som gick med tiggarstaven för att be mer välmående länder om hjälp.

I dag är situationen den rakt motsatta. Sverige är, tillsammans med Luxemburg, bäst i EU-klassen.

På EU:s två dagar långa toppmöte här i Bryssel var alltså statsminister Fredrik Reinfeldt en konstig prick. En avvikare.

Här pratades det kris, kris, kris. Det viktigaste beslutet var att inrätta ett permanent arrangemang för att hantera euroländer på randen till avgrunden. Den ska ersätta de tillfälliga metoder som använts för att dra upp Grekland och Irland ur det värsta träsket.

Det beslutet berör inte Sverige. Dels för att vi inte använder oss av euro. Men framför allt för att vi för närvarande är eoner från att behöva hjälp från utomstående för att få utgifter och inkomster att gå ihop.

 Förra året var det svenska budgetunderskottet det näst lägsta av alla gamla EU-länders, alltså de som var medlemmar innan en grupp från öst och syd gick med 2004. I år ser det enligt prognoser från Ekonomistyrningsverket ut att bli ännu lägre.

 Förra året var det bara två av de gamla EU-länderna som hade en lägre statsskuld än den svenska, Danmark (och där skiljde det bara en halv procent till Sverige) och Luxemburg. I år är chansen stor att Sverige lägger beslag på andraplatsen.

 Riksbankens räntehöjning, som är ett tecken på att den svenska ekonomin är på väg tillbaka efter finanskrisen, har dessutom höjt värdet på kronan. I går morse kostade en euro 9:02, det lägsta priset på fyra år.

 I dagens turbulenta finansvärld har svenska statsobligationer dessutom blivit en säker hamn där det internationella kapitalet ankrar upp. För inte så länge sedan fick de säljas genom ”road shows” till världens starka ekonomier.

Fredrik Reinfeldt kunde alltså stoltsera på toppmötet. Sverige är visserligen avvikande, men på ett positivt sätt. Då är det kul att vara udda.

Sveriges positiva avvikelser betyder också ett nytt genomslag för Fredrik Reinfeldt. Sedan 1 november har han nämnts sex gånger av BBC och fyra gånger på Financial Times Brysselblogg. Noteringen för danske kollegan Lars Lökke Rasmusson, vars land är mindre men i gengäld är med i Nato, är noll.

Men det finns en baksida. EU är, av naturliga skäl, sysselsatta med att administrera krisen. Sarkozy, Berlusconi, Cameron; alla har fullt upp med det akuta.

Men Sverige, liksom resten av EU, står inför en jättestor och svår förändring. Allt fler åldringar ska försörjas av allt färre i arbetsför ålder.

För att klara det duger det inte att sitta och voja sig över budgetunderskott och galopperande statsskuld. Det gäller att få fler att jobba mer och effektivare. Även i den grenen ligger Sverige väl till.

Ibland är det faktiskt kul att vara konstig.