På gränsen till hybris

I åratal har Fredrik Reinfeldt fått kritik för att han är tråkig och kontrollerad. Ingenting verkar komma över hans läppar utan att ha tuggats i veckor i regeringens samordningskansli.

Men efter fem år som statsminister tycks Reinfeldt ha blivit varm i kläderna.

Vid flera tillfällen på senare tid har han uppträtt som vi nästan aldrig sett honom förut. Först i riksdagens partiledardebatt i förra veckan. Därefter i gårdagens tal på partistämman här i Örebro.

När den gamle Reinfeldt talade om ansvar och använde sig av tysk ordföljd hoppar den nye över allvaret och går direkt på ironierna.

Som när han i går gjorde narr av alla som tycker det är löjligt att arbetslösa ska lära sig att författa en jobbansökan:

”Som om det andra vi lär oss ­efter att säga mamma är att skriva ett CV”.

Eller när han tryckte till sina politiska motståndare:

”Rött är en fin färg. På höst­löven.”

Ironin är alltså ett av Reinfeldts nya vapen. Det hade inte fungerat mot Mona Sahlin (S). Men det kan funka mot Håkan Juholt som har en helt annan stil än företrädaren.

En annan nyhet i Reinfeldts arsenal är självförtroendet. Inte så att han framstått som en blyg viol ­idigare. Men nu gränsar det till övermod. Läs här:

”Ett tredje segerval (valet 2014) är det vi nu har framför oss.”

”2006 var vi det enda sammanhållna regeringsalternativet. 2010 var vi det enda realistiska regeringsalternativet. Nu är vi det enda regeringsalternativet”.

Det gränsar till hybris. Men på den moderata partistämman gick det hem (det hade det gjort på andra partikongresser också om partiledaren vågat sig på något liknande).

Den tredje ingrediensen i den nye Reinfeldts agitatoriska strategi är övertygelsen om att alltid ha rätt. Den är inte unik, säg den partiledare som tycker att hon eller han har fel. Den är inte heller ny, övertygelsen om att ha hittat den enda vägen följer ofta med uppdraget.

”Vanligt folk som jobbar ska ha mer i plånboken. Det är helt unikt. Vi är ensamma om den uppfattningen i svensk politik”.

”Man säger ’rädda våra jobb’. Som om vi bara hade en uppsättning jobb. Vi får 300 000 till 500 000 nya jobb varje år. Det gäller bara att se till att de nya blir fler än dem som försvinner.”

Komikern och artisten Henrik Schyffert är vänster. Fredrik Reinfeldt befinner sig på politikens högra planhalva.

I övrigt är likheterna slående. Ingen av dem skäms för sig. De tillhör båda den ironiska generationen, född på 1960-talet, och använder över- och underdrifter för att klargöra sitt budskap. Och de uppträder framför publiker som gillar det.

I går omvaldes Reinfeldt som partiledare till 2015. Hans mål: valvinst året dessförinnan.

Det skulle göra honom till den hittills förste M-ledare under partiets 107-årige historia, som vinner tre val i rad. Kejsaren av ­Moderaterna?