BRYSSEL. Det handlar inte bara om att rädda euron.
Ödesmötet i Bryssel rör sig i grunden om att rädda hela EU-samarbetet.
EU-toppmötet i Bryssel började egentligen i förmiddags. Men redan i går kväll samlades ledarna och åt middag, en mjukstart på slaget om Europa.
Vad det handlar om är att ta de mest skuldtyngda medlemsländerna ur sin ekonomiska kris utan att någon av dem går bankrutt.
Det förutsätter att någon köper deras statsobligationer till priser som pressar ner räntan på dem. Det lugnar alla och ger länder som Grekland, Spanien, Portugal och Italien ett visst andrum.
På just den punkten är de flesta överens. Den permanenta krisfonden ESM, som inleder sin verksamhet nästa år, ska ha tusen miljarder euro att låna ut. Sverige tänker inte ge direktbidrag till fonden utan slussar det via det vanliga anslaget till Internationella valutafonden.
Men det handlar också om att inte upprepa misstagen, det vill säga inte sätta sprätt på lånade pengar i fortsättningen. Och här är striden benhård.
Maktparet Merkozy, Tysklands kansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy, bestämde vid ett möte i Paris i måndags att det behövs en ändring av EU:s grundlag bland annat för automatiska straff för länder som har ett budgetunderskott som är större än tre procent av BNP.
Samtliga euroländer ska också, enligt Merkozy, skriva in i sina nationella grundlagar att statsbudgeten, över tid, ska gå ihop.
Regler om lågt budgetunderskott, statsskulder på högst 60 procent av BNP och straff för dem som inte sköter sig finns redan. Problemet är att ingen har brytt sig om att följa dem, inte ens de som ska döma ut straffen.
Nu hoppas att Merkozy att om det står i EU:s grundlag så blir det allvar.
Men på den här punkten är oenigheten djup.
Statsminister Fredrik Reinfeldt, som anlände till toppmötet vid 19-tiden i går kväll, vill inte ha någon grundlagsändring och det vill inte riksdagen heller.
Ett alternativ skulle vara att ändra i ett tilläggsprotokoll till grundlagen och att det bara gäller de 17 euroländerna. Men det motsätter sig stormakten Polen.
– Risken har aldrig varit större för att Europa ska explodera, sade Nicolas Sarkozy i går.
Man hoppas att han i den jämförelsen bortsåg från första och andra världskriget.
Det är inte ofta man upplever historiska skiften men vi kan vara mitt uppe i ett nu. Enligt SCB skiljer det 5,7 procent mellan S och M till moderaternas fördel. Det motsvarar 330 000 personer, fler än som bor i Malmö. M är störst i Stockholm, Göteborg och Malmö medan S utklassar i 75+-kategorin.
Fotoförbud i landsting gör att nyblivna föräldrar inte kan fotografera sina barn. Nu inrättar förskolor fotohörnor där föräldrarna kan ta bilder av sina luciafirande barn enskilt, men inte i grupp, eftersom det kan finnas barn med skyddad identitet i gruppen. Det har faktiskt gått för långt.
6 900 kronor är genomsnittslönen för en läkare i Slovenien. Genomsnittslönen för en svensk läkare var 2008 betydligt högre, 55 400 kronor. Eftersom det tycks råda konstant läkarbrist i Sverige kanske lönen kan locka de stackars underbetalda slovenerna att komma till Sverige. Men först en rejäl Sfi.
Donna Eljammal, 26, kom som fyraåring till Sverige från Libanon. Nu utbildar hon sig till polis och tros bli den första polismannen med slöja. Det är alltså dags att komplettera den traditionella polisuniformen med en slöja som passar till resten av klädseln. Är Sverige mångkulturellt? Ja, just det.
Ännu en undersökning visar att Medelhavsmaten är rätt och riktig. Uppsalaforskaren Erika Olsson har bevisat att den är verksam även mot så kallade kognitiva störningar, sämre minne, svårt att lära sig nya saker och svårt att förstå instruktioner. Så plocka fram olivoljan, fisken, grönsakerna och det lilla glaset vin.
Simmaren Therese Alshammar förklarar hur hon vann Bragdguldet.
Professor Jörgen Hermansson har synpunkter på kungen.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation