Lena Mellin: S är på väg att falla samman

KOLUMNISTER

Antingen skärper sig Håkan Juholt.

Eller också måste han bytas ut.

Oavsett vilket så måste det gå undan.

Det socialdemokratiska partiet är på väg att falla samman. Förfallet har inte avstannat trots profetior om att botten skulle vara nådd.

I stället fortsätter det.

I SCB:s stora väljarbarometer i december samlade Socialdemokraterna 27,7 procent av väljarna. Det var den sämsta S-siffran i mätningarnas 39-åriga historia.

I julhelgen slog Håkan Juholt nytt bottenrekord i Aftonbladet/Sifo:s regelbundna mätning av förtroendet för partiledarna. Bara 16 procent hade stort eller mycket stort förtroende för S-ledaren. 44 procent saknade helt förtroende för honom. Bara SD-ledaren Jimmie Åkesson hade sämre siffror.

I måndags publicerade Aftonbladet United Minds senaste väljarbarometer. Socialdemokraternas stöd var där nere på 23,6 procent. Också det var nytt bottenrekord.

Så kan den socialdemokratiska krisen beskrivas – i siffror. Ett annat är utbrotten på olika S-bloggar.

”Dag 9, då jag funderar allvarligt på hur länge jag ska orka försvara mitt partimedlemskap i Socialdemokraterna, för mig själv”, skriver exempelvis Johanna Graf. Hon var till helt nyligen oppositionsråd (S) i Solna men hoppade av för att segla runt halva jordklotet.

Alexandra Einerstam, med bloggen HBT-sossen, rubricerar sitt senaste inlägg ”Det räcker nu”:

”Hur ska jag kunna skriva ett sammanhängande inlägg när jag är så arg, frustrerad, besviken, orolig och uppgiven.”

S-bloggaren Peter Högberg skrev under rubriken ”Juholt, jag tyar inte längre”:

”Så jag har till nu stött Håkan Juholt men känner att det finns en gräns för när mitt tålamod tar slut och det är fruktsamt nära nu.”

Kort och gott, det socialdemokratiska partiet börjar närma sig en gräns. Och den kan beskrivas så här: Skärp dig, Juholt. Eller gå.

Och det är bråttom. Initierade socialdemokrater anser det måste ha hänt något avgörande inom högst ett par veckor.

Historiskt har Socialdemokraterna varit det klart dominerande partiet på politikens vänstra planhalva. Men partiets politiska kris i kombination med ledarkrisen håller på att förändra det, kanske för lång tid framöver.

Miljöpartiet har lanserat sig som den tredje kraften i svensk politik och är i väljarbarometrarna bara steget efter S

i Stockholm. Den nya ledartrojkan i MP, språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson, och partisekreteraren Anders Wallner, har siktet inställt på att växa ännu mer. Deras politik tilltalar de urbana, socialliberala väljarna med vänsterstuk.

Efter Vänsterpartiets partiledarbyte för två veckor sedan bjuder de på helt annan konkurrens om vänsterväljarna än tidigare. Jonas Sjöstedt kallar sig inte kommunist, hyllar pragmatism och närhet till verkligheten, feminism, och sätter klimatet högt upp på dagordningen.

Som sagt. Det är bråttom.

Lena Mellin